Det spelades en bandymatch mellan pojkar på sjön Gölen i Grytgöl. Greve G.O. Mörner hade utlyst ett pris på 50 kronor till vinnande lag. Efter matchen diskuterades om det fanns intresse av en idrottsklubb i Sonstorp.
Samma dag, 17 mars 1921, bildades Sonstorps IK.
Greve Mörner skänkte mark bredvid ån vid Sonstorps bruk, som iordningställdes till en fotbollsplan.
– Planen låg vid ån, vårflödet gjorde att planen blev smalare och målen flyttades varje år. Efter matcherna kunde spelarna slänga sig i ån efter kämpainsatserna, berättar Bo Sundqvist, vice ordförande, Sonstorps IK.
Han har varit aktiv i klubben i närmare 60 år.
– Jag var spelare, men redan som 17-åring fick jag styrelseuppdrag och blev vice ordförande som 20-åring. Farsan var lagledare, brorsan spelade, morsan var engagerad, det föll sig naturligt. Jag har bara spelat och verkat i Sonstorps IK, påpekar Bo Sundqvist.
1931 inleddes fotbollsspel i östgötaserien, klass 3. Under åren har det även funnits sektioner som friidrott, skidor, bandy, bordtennis och cykel.
1962 invigdes klubbens anläggning, Stråkvads IP.
– De Sonstorpsspelare som nått längst är Sven Andersson, som spelade i IFK Norrköping och min bror Rolf, som spelade i division 2 med Faik, det motsvarar division 1 idag, säger Bo.
1986 invigdes en ny plan.
– Då spelade vi invigningsmatch mot IFK Norrköping och förlorade med 17–0, berättar Bo.
1992 slogs publikrekord när 1 350 personer kom för att se Sonstorp möta ett uppvisningslag med flera världsstjärnor.
– Mats Sundin, Magnus Wislander, bröderna Herrey, Håkan Södergren och Rolf Ridderwall var några av stjärnorna. Matchen slutade 9–9 efter straffläggning, säger Bo.
2005 totalförstördes anläggningens klubbstuga i en anlagd brand.
– Det var en dimmig vårkväll, jag kom till platsen före brandkåren. Jag tittade på taket och såg det smälta ner. Det var hemskt att se, säger Åke Johansson, kanslist och anläggningsansvarig.
– När jag kom hit hade taket rasat ihop. Pokaler, priser, vimplar, tavlor, tidningsklipp och kläder förstördes. Det var bedrövligt, tillägger Bo.
Men ett år senare invigdes nya klubbstugan. Föreningen har som högst spelat division 4-fotboll.
Mattias Eriksson kom till klubben som målvakt, kombinerade det som målvaktstränare och sedan ledare, fortsatte som ledamot och tog över ordförandeposten 2017.
– Jag gillar att påverka och vara delaktig i en förening. Det är många som hjälper till, själva själen i en förening är trotjänarna, säger Mattias.
Mästartiteln har SIK i att samla in flest burkar och flaskor i länet, i Pantkampen de senaste åren.
– Det är massor av vänliga människor som skänker till oss. Vi sköter ortens rastplats, utegym, kottebana och boulebana, har bakluckeloppis i Vibjörnsparken och mycket samarbete med missionskyrkan, säger sekreteraren Kerstin Johansson, som sköter kiosken.
– Utan familjen Mörner hade inte klubben funnits kvar. De har alltid stöttat med maskiner, material och andra bidrag, betonar Bo Sundqvist.
Kommer klubben finnas i 100 år till?
– Minst, det räcker inte. Hoppas vi kan hålla kvar ideella krafterna och få fram fler ungdomsledare, menar Mattias.
Blir det något 100-årsfirande i coronatider?
– Vi skulle ha firat helgen efter 17 mars, men flyttar nog fram det till sommar eller höst och planerar en tillställning tillsammans med Hugo i Finspång, konstaterar Mattias Eriksson.