Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Åsänkningen av Emmaån blev dyr

Naturskyddsföreningen kollade in sprängrester efter åsänkningen för 100 år sedan.

Ett över 100 år gammalt syrénträd på torpet Torekullas ödetomt, blev fika plats för Naturskyddsföreningen.

Ett över 100 år gammalt syrénträd på torpet Torekullas ödetomt, blev fika plats för Naturskyddsföreningen.

Foto: Sören Boström

Sonstorp2022-06-07 09:00

Berättelsen om en spännande åsänkning för cirka 100 år sedan och dessutom en inblick i en lantbrukares vardag av idag.

Det var inslag i Naturskyddsföreningens vandring i trakterna av Emmaån nära Sonstorp.

Bland annat besökte man det stora upplaget av sprängsten, som ligger kvar som ett minne av åsänkningen av Emmaån på 1920-talet.

– Det här jobbet gjordes före dagens alla tekniska hjälpmedel, så det som gällde den gången var slägga, vanlig stenborr, skottkärra med järnhjul och några mudderverk, berättade Eva Haraldsson från föreningen och som forskat lite i historien.

– Åsänkningen kostade cirka 200 000 kronor, mycket pengar för 100 år sedan. Sänkningen innebar visserligen att markägarna fick ytterligare 479 hektar bördig jord att bruka, men de som befarade att kostnaden för åsänkningen skulle bli ekonomiskt kännbar, fick rätt.

– Ett lån som markägarna tog och som skulle amorteras på 25 år, klarade man inte av under 1930-talets kris och man fick begära uppskov av amorteringarna.

Guide under vandringen var lantbrukaren och mjölkbonden Per Frännek, som gav deltagarna en liten inblick i en lantbrukares vardag av idag. Bland annat om naturbeten och odling.

– De mesta av mina betesmarker var åker tidigare och drevs av torpare. Men torpen lades ner och på många åkrar blev det skogsplantering. Men inte på alla och idag har vi odlingar på vissa åkrar, bland annat raps, och andra gamla åkrar fungerar idag som betesmarker för våra kor, som därmed hjälper till att hålla landskapet öppet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!