Naturligtvis var den här premiären en stor besvikelse för alla.
Publiken, minst 600-700 supportrar, som tröttnade i takt med att bollarna rullade in bakom Nuredin Bakiu.
Spelarna som blev helt förvirrade över den det som hände under de första tio minuterna. Två byten från grund av skador blev minst en för mycket.
Ledaren Göran Bergort såg smått chockad ut efter förlusten.
En sak kan jag hålla med honom om - jag har aldrig varit med om två så tunga byten inom loppet av tio minuter som IFK drabbades av. Och då har jag ändå hållit på att skriva fotboll i drygt 39 år.
Första halvlek var en enda stor flopp. Så mycket tror jag alla kan hålla med om.
Andra blev bättre, men bara spelmässigt. Samtidigt som Assyriska valde att dra sig tillbaka fick IFK lira mer ostört.
Men tittar man i anteckningsblocket, och även i den officiella matchstatistiken, så står det tydligt och klart - IFK hade bara två avslut mot mål.
Två avslut på mål under hela matchen.
Dels ett skott från 30 meter från Gunnar Thor Gunnarsson, dels ett lamt avslut från Riki Cakik.
Mer var det inte. Imad Khalili, som ensam skulle regera på topp, fick ingen hjälp alls och gjorde inte heller stort väsen av sig. När starka mittfältskrafter som Viktor Rönneklev och Magnus Samuelsson försvann en hel del till av det spel som IFK byggt under vårsäsongen.
Petru Racu var den ende som vi kan ge mer än godkänt. Han skötte sin roll som spelfördelare på ett anständigt sätt.
I övrigt krävs det mycket bättre takter redan på måndag hemma mot Sundsvall.
Ska inte IFK tappa kontakten med toppen direkt så krävs det garanterat poäng då. Förhoppningsvis kan IFK då ha tillgång till spelare som Marcin Burkhardt, Mikael Blomberg och Armando Ibrakovic som är på väg tillbaka från skador.