Det var julskyltning och folk drogs till dom vackra torgen med julgranar, torghandel med korv, nybakade bullar och matbröd, glöggavsmakning, ostar i alla dess former och dofter, två charmerande barn som med hjälp av en trumma och gitarr bjöd på julsånger; jag lade en tia i hatten och hoppas att dom dyker upp igen till sommaren, gatumusiken måste ju leva vidare, tänkte jag en gammal gatumusikant.

Ett tuff-tuff tåg fraktade barn och vuxna till julförsäljning längre ner längs den stora gatan. Man kunde skänka en slant till en snaps till någon av våra kämpar på äldreboendena, jag lade ett bidrag och tänkte - en dag kanske man är där själv och visst vill jag väl då ha en julsnaps som jag alltid ju ha velat.

Dansen till granen hade börjat och snart skulle tomten själv uppenbara sig i sin fina dräkt och sitt stora skägg. Skolklasser hade verkligen stått i och bakat, gjort karameller och annat gott. Några ungdomar erbjöd speciella glas med tillhörande tryckta frågor som skulle kunna användas vid middagsbjudningar eller andra tillställningar.

Artikelbild

– Nu för tiden pratar ju knappt folk med varandra utan hela tiden skall mobilen fram och man skall kolla på det ena och det andra. Det skall visas bilder på allt och, som den unga damen sade: Vi börjar bli trötta på det här nu och vill försöka få till en förändring!

Tänk att det finns så förståndiga ungdomar tänkte jag, och jag sade det även till dom. Och samtidigt i allt detta: Världsherrarna, med undantag av någon dam: stort möte på andra sidan jorden om hur vår planet har det. Vår jord mår inte bra, detta framgår ju dagligen, och hur kommer det att sluta? På den ena sidan jorden äter vi snart ihjäl oss och

samtidigt: nu dog ett litet barn i Sudan eller någon annanstans av svält. All mat som slängs dagligen på sjukhus, skolor och stora affärskomplex. Åka till Mars med kostnader som är ofattbara: miljarder dollar! Nej, bromsa ner ett tag nu herrar som styr vår värld, för visst är det då inga män i den bemärkelse utan, som jag ser det: karlslokar som borde komma tillbaka till verkligheten! Undantag finns förstås, men dom är alltför få. Nej utlys en period på minst 10 år och under dessa år förbjuds skogsskövling, rymdforskning, utsläpp av olika ämnen som håller på att ta död på vår kära Moder Jord. All forskning läggs nu på det nyttiga och de som bryter mot dessa bestämmelser kommer att gemensamt skickas till någon planet för att aldrig mera komma tillbaka, jo kanske om man ber om förlåtelse. Ja, det är ju inte allt som glimmar, vi får inte glömma bort att vi har en jord som våra efterkommande skall ta efter som vårat lilla underbara barnbarn Ester, snart 3 månader.

Käre läsare: Jag önskar en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! Lägg undan mobilen, lek med barnen, gå ut i skogen och andas in dofterna av jord, prata med varandra och krama varandra. Lev väl!