Tomten som tillhör "Kalle mä pipas stuga" – eller Rydebergsstugan som den också kallas – är noggrant upprutad med måttband och dragna snören när Folkbladet hälsar på under tisdagen. Här pågår en så kallad georadarundersökning utförd av Andreas Viberg, fil dr i laborativ arkeologi samt Daniel Sahlén, fil dr i geovetenskap.
– Vi letar efter Franciskanerkonventet, eller snarare de ekonomiska byggnader som hört till konventet, man vet ju ungefär var klosterkyrkan låg, säger Andreas Viberg.
Anledningen att man söker här är att de ekonomiska byggnaderna traditionellt finns belägna norr eller söder om kyrkan.
– Hittar vi inget här på södra sidan får vi prova på den andra, säger Andreas Viberg och börjar dra georadarn längs med de räta linjerna på gräsmattan, senare kommer ytorna att mätas in med gps för att man ska kunna lokalisera datan.
Det var 1235 som Franciskanerkonventet i Söderköping anlades, det var det första av den sorten som grundades på fastlandet i Sverige. Det revs sedan på 1530-talet varpå området tillföll hospitalet. Fynd av den gamla klosterkyrkan hittades i Trångsundsgränd redan 1928 och har kompletterats under senare utgrävningar.
Initiativet till denna mätning har tagits av Medeltidscentrum och stöttas av Länsmuséet.
– Det här är ett kostnadseffektivt sätt att få mer kunskap om klosterområdet, säger Monica Stangel Löfvall från Medeltidscentrum som tillägger att det här inte kommer att leda till förnyade grävningar angående klostret.
– Däremot ska vi också mäta koret som finns i Trångsundsgränd, hittar vi ett hålrum där finns det troligen en krypta och där kan det vara intressant att gräva.
Den här typen av utrustning har man ju sett i tv-serien Time team. Hur har den serien påverkat arkeologin?
– Jag tror att det har ökat folks medvetande om att metodiken finns. Metoden har använts sedan början av 2000-talet och i Sverige sker 20-30 undersökningar per år, säger Andreas Viberg som tycker det går lite trögt här.
– I England är det mycket vanligare med kanske 500 undersökningar om året men de har också en annan tradition där vad gäller arkeologi.
Det finns naturligtvis en kostnad med denna sorts utrustning.
– Själva georadarn kostar kanske 200 000 kronor exklusive moms men ska man ha en bra utrustning med gps och annat närmar man sig en halv miljon så det blir en ganska stor investering, berättar Andreas Viberg som tillägger att just den man använder här är byggd av ett svenskt företag vilket är ett av de världsledande.
Efter att mätningarna är utförda vidtar analysarbetet, man ska lägga in resultatet i ett kartprogram där man jämför grovdatan med historiska kartor för att åldersbestämma resultaten. Detta kan ta några veckor.
– Vi är väldigt spända på resultatet. Jag hoppas att det finns något därunder, säger Monica Stangel Löfvall medan georadarn förs fram och tillbaka.
Om några veckor vet vi.