Studenten närmar sig med stormsteg och sistaårseleverna på Nyströmska gymnasiet knyter ihop tre års studier med att lämna in sina gymnasiearbeten.
– Otroligt skönt, säger Ebba Ekenblom med en lättnadens suck.
Ebba Ekenblom fick idén till sitt arbete en dag då hon drack en kopp te. Hon noterade att vissa droppar låg kvar en stund på ytan efter att mjölken hällts i. Det väckte såklart en naturvetares nyfikenhet.
– Jag misstänkte att det handlade om temperaturskillnaden så därför bestämde jag mig för att testa om temperaturen påverkar sammanfogningen av två vätskor.
Hon använde sig av olja i olika temperaturer och droppade på rumstempererad olja. Experimentet filmade hon med en starkt uppförstorande höghastighetskamera. Resultatet är nästan ett konstverk, droppen som faller mot ytan och ligger kvar en stund för att sedan lösas upp och försvinna. Det är ett komplicerat förlopp, men sammanfattningsvis kan sägas att ju högre temperatur, ju längre ligger droppen kvar. Ebba Ekenblom kallar det försenad koalescens, en egen översättning från engelska eftersom begreppet ännu inte finns på svenska.
Även Ella Anderssons forskning är förhållandevis ny på svenska. Hon har undersökt hur kogödsel kan användas som ett miljövänligt sätt att generera energi. Detta görs redan i viss utsträckning, men Ella Andersson visar hur man genom att kombinera gödsel med matrester kan få en mycket effektivare process.
– Jag har använt mig av kogödsel och bananskal, kogödsel och rotfruktsskal och bara kogödsel. De som var blandade började avge gas efter bara tre dagar, medan bara kogödslet tog över 80 dagar, säger Ella Andersson och skakar på flaskan för att den biogasfyllda ballongen som täcker munhalsen ska resa sig.
– Ursäkta om det luktar, det har börjat läcka lite, säger hon och förklarar vidare:
– Om man skulle göra det storskaligt och kombinera matavfall med kogödsel så kommer det att generera mer gas. Dessutom kan kogödslet sedan användas för att gödsla med och det avger då mindre gas, mindre lukt och mindre utsläpp, och är mer näringsrikt.
Samhällseleverna Rebecca Karlsson och Moa Englund har genom intervjuer och enkäter undersökt två olika områden. Rebecca Karlsson har tittat på om en större användning av djur inom vården kan höja folkhälsan.
– Jag har sett väldigt goda effekter av djur, till att börja med hos mig själv. Och det visar också mitt arbete att djuren verkligen kan få människor på vårdboenden att må bättre.
Moa Englund har undersökt hur skolorna arbetar med våldsprevention.
– Sedan skolattacken i Trollhättan har skolorna börjat skydda sig mer mot våldet utifrån. Här på Nyströmska måste alla besökare nu skriva in sig och få en besöksbricka, säger Moa Englund.
Det som varit mest lärorikt har varit att behöva ta kontakt och göra intervjuer med okända, tycker de.
– Bara att lyfta luren och ringa och be om en intervju var stort. Vi är inte så vana vid att ta kontakt med andra människor, man håller sig mest på skolan och inom sina egna kretsar, säger Moa Englund.
Men nu vill alla fyra lägga skoldatorerna på hyllan och ge sig ut i världen. Arbetena får vila, kanske kommer de till användning någon gång i framtiden.
– Allt det här är ju fullt möjligt att forska vidare på, säger Ebba Ekenblom.