I och med att Norrköpings spårväg i oktober kommer att nå ända till Navestad har frågan om att också anknyta Norrköping med Söderköping blivit allt mer aktuell. Så pass att de bägge kommunerna gett konsulten och spårvägsforskaren Thomas Lange i uppdrag att genomföra en studie i frågan.
Huvudorsaken till att överhuvudtaget utreda detta är givetvis att försöka få ner antalet bilpendlare, den dagliga pendlingen uppgår totalt till cirka 4000 människor. De konkreta frågor som Thomas Lange fått i uppdrag att ge svar på är om det är överhuvudtaget är möjligt med spårväg mellan städerna samt vad det skulle kosta.
- På första frågan är svaret ja! Spårväg är ett hållbart resande samtidigt som det är ett attraktivt färdmedel, fastslog Thomas Lange.
590 miljoner
I studien har utgångspunkten varit att ny motorväg byggs mellan städerna och att därigenom den nuvarande sträckningen av E22 kan användas av spårvägen för att minimera intrånget i landskapet. Det man tittat på är sträckan Brånnestad fram till bron över Göra kanal.
- Kostnaden för denna sträcka skulle bli 590 miljoner kronor. Men här är viktigt att komma ihåg att detta inte ska ses som en kostnad utan som en investering som slås ut på 60 år som spårvägen är tänkt att hålla.
Till denna kostnad kommer då bropassagen samt spårväg inne i Söderköping, kostnaderna överhuvudtaget är tänkta att fördelas på flera parter, naturligtvis respektive kommuner samt staten.
En annan viktig parameter är att att inte restiden blir för lång för att det ska vara attraktivt för så många som möjligt.
- Vi har räknat med att restiden ska kunna bli 25-30 minuter med 4-5 hållplatser. Den ska kopplas på Norrköpings stadsspårväg men eftersom spårvägen i staden går betydligt långsammare har vi pekat på att man bör köra Söderköpingslinjen direkt till resecentrum.
Vara på hugget
Denna studie är nu levererad till kommunerna och Thomas Lange betonade vikten av att sprida denna på nationell nivå för att projektet ska få en framskjuten plats i framtida statlig åtgärdsplanering.
- Det gäller att vara på hugget, staten är benägen att stödja regioner som visar enighet och kan presentera trovärdiga projekt.
Efter föredraget vidtog en diskussion där moderatorn Cecilia Ambjörn (V) började med att uttrycka viss skepsis för planerna för ny motorväg.
- Vi är emot planerna på ny sträckning av vägen men vi vill ha spårväg så det är lite problematiskt för oss, menade Cecilia Ambjörn som också såg det som en förutsättning att bli av med alliansregeringen för att få stadsbidrag till denna typ av projekt.
Gamla banvallen
En fråga som lyftes var om man inte istället kunde använda sig av sträckningen som den gamla järnvägen mellan städerna hade trots att själva banvallen sedan länge är borta.
- Vi tror att banvallen kan användas, eftersom spårvägen är så attraktiv skulle bilismen minska väsentligt och då skulle förutsättningar för en ny motorväg saknas. Istället kan de pengarna föras över till förbättringar av befintlig väg, bedömde Ingemar Hillerström, trafikansvarig på Naturskyddsföreningen Östergötland.
Dystra framtidsutsikter bjöd den förre miljöpartistiske riksdagsmannen Lars Norberg på.
- Vi har vant oss vid ökad biltrafik och ökad teknifiering. Nu måste vi se verkligheten som den är och kan inte räkna med ökad tillväxt. Oljan tar slut och klimateffekten börjar synas i katastrofer runtom i världen, vi måste skapa en energisnålare framtid.
Thomas Lange höll i stora stycken med.
- Satsar man på elektriskt driven kollektivtrafik har man i alla fall tagit ett steg i rätt riktning.
Nu återstår att se hur politikerna i de bägge kommunerna går vidare med idéstudien. Det lär under alla omständigheter dröja ett tag innan vi får se en spårväg mellan Norrköping och Söderköping.