Aah sommarlov! Smaka på det ordet bara! Det är vidhäftat med så många associationer att man inte vet i vilken ände man ska börja. Jag är så glad att jag jobbar i skolans värld så att jag kan få fortsätta att ha just sommarlov och inte nån futtig semester. Sen har ju inte sommarlovet börjat riktigt än i skrivande stund – tvärtemot vad många tror finns det oändligt mycket att göra efter att eleverna gått på lov – och vi har inte ledigt i två månader om nu nån fortfarande trodde det. Men att få uppleva känslan av skolavslutning varje år, “Den blomstertid nu kommer”, tal av rektorn och hela konkarongen är fantastiskt, jag tröttnar aldrig. Och då är det ju tur att jag är just där jag är, för i år var det dags för yngsta sonen att ta studenten så plötsligt har man inga egna barn alls i skolan längre, för första gången på tjugo år.
Jag älskar verkligen att vara ledig, det är liksom mitt rätta element, att ta dagen som den kommer, inte ha några planer eller förpliktelser. Ofta blir just ingenting gjort, men det gör inte så mycket när det finns så många dagar att göra ingenting på, som på sommarlovet. Sen brukar i och för sig paniken infinna sig när det närmar sig slutet och jag inser att jag gjort just ingenting – hela sommaren. Men det är okej intalar jag mig då, det var ju det jag behövde.
Min barndoms somrar tillbringades nog ganska mycket på det sättet också, inte så mycket farande hit och dit, mest cykelturer till sjön med bästa kompisen, tältande i trädgården eller slukandes tonvis med böcker.
En av mina elever sa för ett tag sen att det bästa med sommarlovet är att bara få vara hemma och göra andra saker än man normalt gör där, typ gå runt i morgonrocken hela dagen eller bara titta på film, i stället för det där vanliga stressandet, frukost på stående fot i tre minuter, komma hem sent efter träning och annat och i stort sett bara äta middag och gå och lägga sig. Somrarna blir ofta ganska stressiga för barn med skilda föräldrar, som det var i den här elevens fall. Båda föräldrarna vill ju så klart planera och göra roliga saker tillsammans med sina barn och det kan bli ganska uppbokat för dem.
Jag tycker det var fint sagt och visar på hur viktigt det är att bara få vara ibland och ha lite småtråkigt, för det hinner vi sällan.
Än så länge ligger allt det här härliga, sommarlovet, framför mig. Det är ju egentligen då det är som bäst. Sommarens böcker är inhandlade, en blandning av deckare, ungdomslitteratur och nobelpristagare, och snart är det bara att lägga sig till rätta i solstolen. Tälta kommer jag att göra även denna sommar, dock inte i trädgården, och förhoppningsvis blir det en och annan tur till sjön med bästa kompisen också.