Björkbackens förskoleklass börjar ettan på Hagaskolan. De verkar inte bekymrade över flytten utan lyssnar fascinerat på förskolläraren Lars Malm, som också arbetar på fritidshemmet. Han spelar gitarr och berättar en historia om ett spöke som gillar popcorn och tecknad film. Klassföreståndare Hanna Johansson tar vid och alla elever får gå fram till tavlan och sätta sitt namn där. Till slut bildar namnen en blomma.
- Bra, säger Ludvig Nyström Alho om att börja skolan.
Han ser sig omkring och känner redan flera från tidigare. Han ritar i en ny skrivbok. Längst fram sitter Lisa Andersson som säger att det är kul med skolan. Det verkar kännas bra att börja på Haga.
Långt borta
Helene Landqvist, förälder, tycker om Hagaskolan, men är tveksam till att hennes äldre barn som tidigare gick på Björkbacken får gå på Bergaskolan.
- Det är en bit bort och på andra sidan, det tycker jag inte om. Här känner vi oss hemma, säger hon.
Christer Cöster, förälder, har numer även barn på både Berga och Haga.
- Det blir nog inget vidare för dem som börjar på 4:an och 5:an. Skolgården var helt kal, där fanns ingenting för mellanstadiet, det blir ingen lek och stoj där. Haga, den har en skolgård för mellanstadiet.
Men han är inte orolig för vägen, den klarar hans barn på Bergaskolan att gå själv.
Innan första dagen är slut får eleverna lyssna till Sune som börjar skolan. Sedan samlas elever, personal och anhöriga bakom skolan för invigning.
- Tre veckor av logistik och flytt, det är mycket som väntar på att administreras. Men det har vi lagt på hyllan, först ville vi se till att allt fungerar och bli klara inomhus, säger Curt Ohlsson, rektor, efter att ha klippt band och invigningstalat. Sedan drar han vidare till Bergaskolan för ny invigning.
En högstadieskola
På Ramunderskolans skolgård är det fullt av elever. Antalet har växt med 85 elever, då Bergaskolans högstadieelever flyttades. Nu är det 463 totalt på Ramunderskolan. Fyra paviljonger har tillkommit där undervisningen i SO-ämnen sker. Rektor Thommy Loreby säger att två små skolor inte fungerar ekonomiskt och att det inte blir attraktivt för lärare att arbeta så. Han hävdar också att skolorna inte haft så olika pedagogik som både elever och föräldrar talat om.
- Det är läraren som avgör hur eleverna arbetar. Här finns en stor pedagogisk frihet. Den enda skillnaden är att vi har två timmar Tid för måluppfyllelse, där man kan ta upp svårigheter eller fördjupa sig i ett ämne.
- Det är här är positivt, säger Loreby. Skolpersonalen har gillat läget, detsamma gäller eleverna. Nu ska vi göra något bra av det här. Nu måste vi visa att det här är bra och höja elevernas resultat.