Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Rötslamshögen väcker oro

Alldeles invid Herrborumbäcken ligger en stor hög med rötslam upplagd. Grannarna börjar oroa sig att slammet nu läcker ut i bäcken och spär på övergödningen. Speciellt efter veckans kraftiga regn.

Mellanlagring. Slamhögen borde ha skyddats bättre eftersom den legat nära bäcken så länge. Ett skyddsavstånd på 100 meter från vattendrag krävs också.

Mellanlagring. Slamhögen borde ha skyddats bättre eftersom den legat nära bäcken så länge. Ett skyddsavstånd på 100 meter från vattendrag krävs också.

Foto: Amanda Lindström

Söderköping2017-09-01 13:51

Högen har funnits där ända sedan den 4 augusti och ska egentligen spridas ut på åkrarna runt om som gödningsmedel. Nu undrar grannarna hur länge den får ligga upplagd utan något skydd.

NT vände sig till kommunens miljöchef Karolina Hedlund för att få ett svar. Efter NTs fråga gjorde miljökontoret under torsdagen en syn på plats.

– Rötslammet kommer från ett privat företag Biototal och de har anmält till oss att det ska pridas ut på åkrarna. Men eftersom det enligt grannarnas uppgifter legat här så här länge borde det ha anmälts att det handlar om en mellanlagring. Det ställer betydligt hårdare krav på hur det förvaras under tiden då omgivande grund- och ytvatten måste skyddas mot läckage. Det har inte skett och därför kommer vi nu att vända oss till lantbrukaren och påpeka detta, säger Karolina Hedlund.

Hon tror att rötslammet blivit liggande på grund av den något besvärliga odlingssäsong som lantbrukarna har haft. Den kalla våren och sommarens torkan har gjort att skörden är försenad och då kan man inte gödsla:

– Men verksamhetsutövaren borde fortfarande ha anmält att det rör sig om mellanlagring och nu hoppas jag att man börjar sprida rötslammet på åkrarna så fort som möjligt, säger hon.

På länsstyrelsen uppger man dessutom att mellanlagrat rötslam ska ligga 100 meter från närmsta vattendrag och i speciellt känslig miljö hela 200 meter ifrån.

Rötslammet är en restprodukt från våra reningsverk. Att slammet används som gödningsmedel är ett sätt att återvinna fosfor, en bristvara i världen men som är absolut nödvändningar för att man ska kunna odla. Samtidigt finns det andra ämnen i rötslammet som är mindre nyttiga och som skapat debatt om slammet överhuvudtaget ska få användas inom jordbruket. Det handlar om kadmium, andra tungmetaller och läkemedelsrester. Idag får det till exempel inte användas på åkrar där grönsaker odlas. Vissa kommuner har beslutat att helt avstå från att använda rötslammet.

– Vi har valt att säga ja. Idag går vårt avlopp i ledning till Norrköpings reningsverk och det innebär att vi bidrar till den rötslam som bildas. Därför bör vi också använda slammet därifrån, säger Karolina Hedlund.

Däremot är det inte slam från Norrköpings reningsverk som ligger oskyddat vid Herborumsbäcken. Biototal hämtar sitt rötslam från annat håll i landet.

På Norrköping vatten- och avfall berättar man att man också uppmärksammat slamhögen vid Herrborum efter en insändare i NT. Eftersom man också har lantbrukare i området som kunder undersökte man direkt om högen kom från Norrköping. Men det gjorde den alltså inte.

Rötslam

Under de senaste 20 åren har debattens vågor gått höga hur farligt det är att lägga ut reningsverkens rötslam på åkrarna, eftersom det innehåller tungmetaller som zink, koppar, bly, krom, nickel, kadmium, silver och kvicksilver, andra organiska ämnen samt läkemedelsrester som reningsprocessen inte förmått bryta ner.

Men slammet innehåller också de för alla odlare viktiga gödningsämnena fosfor, kväve, kalium och mikronäringsämnen. Dessutom innehåller slammet mullbildande ämnen. Det är därför man vill återanvända det. Utan fosfor skulle en stor del av världens åkermark snabbt förlora förmågan att ta fram grödor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om