Den årliga sportlovskursen i mangateckning brukar hållas av Anna-Lena Rydeberg från Kulturskolan. Men i hennes frånvaro hoppade istället professionella serieteckaren Ida Enbrant in.
- Vi går bland annat igenom skissteknink, det är viktigt att börja med det för att proportionerna ska bli rätt, berättar hon.
Att börja rita en figur direkt med en svart tuschpenna är alltså inte rätt tillvägagångssätt.
De flesta adepterna i bänkraderna hade inte testat på att teckna manga förut.
- Det är första gången jag ritar och jag har inte läst några mangaserier tidigare, men det är roligt att prova på, tyckte Oskar Hägg, 10.
Isabelle Ambec och Lucia Söderlund var däremot inte helt obekanta med den japanska konstgrenen som blivit allt mer populär i Sverige.
- Jag har läst en svensk mangabokserie som heter Stall Norrsken, och så har jag tecknat lite förut och kommer definitivt fortsätta nu, konstaterade en inspirerad Isabelle.
Med pedagogiska och lättföljda exempel på tavlan förmedlade Enbrant de mest basala verktygen för att komma igång med tecknandet.
Varför tror du att manga blivit så stort?
- Om du läser en mangaserie så förstår du! Det är så otroligt mycket mer än en tecknad serie, det är snarare en grafisk novell, eller en roman i bilder.
Dramaturgin och känslan för både handling och detaljer gör att mangan särpräglar sig gentemot traditionell västerländsk tecknarkonst.
- I en typisk svensk serie läggs ofta ingen större vikt vid hur till exempel ögonen ser ut, medan man i mangan gör stor skillnad i form, storlek, detaljer och därmed budskap som berikar karaktären och handlingen.
