Boel Hackamn är universitetslektor vid Stockholms universitet. Hackmans huvudintresse är kvinnliga pionjärer inom skönlitteraturen och hon är specialist på Edith Södergran.
Men ikväll står Harriet Löwenhjelm i fokus. Med hjälp av författarens egna bilder, dikter, brev, dagboksanteckningar och minnen från vänner och släktingar har ett porträtt formats.
"Tallyho, Tallyho, jag har skjutit en dront", skrev Harriet triumferande som elev på Konstakademien.
Men hon fick sluta på akademien och lyckades aldrig få sina illustrerade dikter utgivna. Först nio år efter sin död i tuberkulos 1918 blev hon berömd. Då, 1927, uppfattades hon som en representant för en ny tidstyp och föregångare som stilskapare, men också som en outsider.
Kamp mot kliché
Klichébilden av Harriet Löwenhjelm var länge den aristokratiska och något världsfrånvända familjeflickan som inte ville bli stor, som tyckte om att leka, bland annat i dikt, och som inte hade några större ambitioner än att på detta sätt roa sig själv och sina närmaste.
Men, skriver Boel Hackman, det var med en medveten ansträngning som Harriet Löwenhjelm vände utanförskapet till en tillgång, och hennes lyrik återspeglar det förra sekelskiftets könsmässiga, ideologiska, politiska och ekonomiska turbulens.
Arrangörer är Bondens Crêperie och Lanthandel, Söderköpings Bokhandel och teaterförening, Vuxenskolan, Kulturkontoret.