Hoten riktade sig till en början mot en av de anställda, som Söderköpingsbon också har haft kontaktförbud mot. Men så småningom blev även två kollegor till den anställde drabbade.
Telefontrakasserierna har pågått under flera års tid, men samtalen har med tiden blivit allt mer hotfulla. Situationen kulminerade under sommaren och hösten 2015.
De tre kyrkoanställda berättade i rättegången, som nyligen hölls i Norrköpings tingsrätt, att kvinnan ringde både natt och dag. När de slutade att svara talade hon i stället in meddelanden och vid ett tillfälle fick en av de anställda 148 röstmeddelanden på ett dygn.
Kyrkopersonalen berättar att kvinnan ofta var upprörd och hotfull när hon ringde. Hon sa att hon skulle komma till deras arbetsplatser och bostäder och flera gånger hotade hon att döda dem.
"Jag kommer ner och jag kommer med kniv. Och jag kan skära halsen av er", sade hon i ett samtal som spelades in.
De anställda tog mycket illa vid sig av hoten och säger att de inte visste vad kvinnan var kapabel att göra. Situationen kom också att påverka deras vardagsliv. En av de anställda vågade till exempel inte ha sitt barn hemma under en period och de andra två berättar att man valde att flytta, till stor del på grund av hoten.
Trots att de kyrkoanställda blockerade kvinnans samtal fortsatte hon att ringa från flera olika nummer, berättar dem.
"Var du än tar vägen kommer jag att hitta dig, jag kommer att döda dig", sade kvinnan i ett inspelat samtal.
En annan gång sade hon att hon var beväpnad och att de skulle få "se på blodbad" om de kontaktade polisen.
Det är oklart vad bakgrunden till hoten är, men kvinnan riktar i samtalen en rad anklagelser mot de kyrkoanställda och menar att de på olika sätt har förstört hennes liv.
Kvinnan har själv nekat till alla brott och menar att det inte är hennes röst som hörs på inspelningarna. De tre kyrkoanställda säger dock att de känner kvinnan väl och är helt säkra på sin sak.
Med stöd av detta väljer tingsrätten att döma kvinnan för flera fall av olaga hot och ofredande samt överträdelse av kontaktförbud.
Brotten skulle normalt sett ha gett ett fängelsestraff, men eftersom kvinnan bedöms lida av en allvarlig psykisk störning blir alternativet i stället rättpsykiatrisk vård.
Det tycker dock tingsrätten är ett för hårt straff och menar att brotten inte är av "särskilt allvarligt slag" och dessutom ligger nästan två tillbaka i tiden. Därför väljer man att döma henne till en villkorlig dom och motiverar med att man anser att återfallsrisken är låg.