Bromsspåren efter bilen som kom över på fel sida. Den andra bilen träffades i sidan.
Det var på natten den 6 oktober i år som två föräldrar, deras son och hans flickvän var på väg mot Söderköping på E22 i en personbil. I höjd med Petersburg vid kanalbron fick kvinnan som körde bilen syn på att det kom en bil från andra hållet som körde på fel sida av vägen.
I förhör säger kvinnan att hon tänkte att bilen "måste ju svänga över på sin sida" men det hände inte. Kvinnan väjde då över på andra väghalvan för att undvika en frontalkrock men då svängde även den andra bilen över till den väghalvan och träffade deras bil i höger sida.
Efter smällen så lämnade sällskapet bilen och såg då en kvinna (A), stå utanför det andra fordonet. Strax togs kontakt med SOS Alarm medan några upprörda ord delades mellan de i den påkörda bilen och kvinnan som stod vid den andra bilen, som blivit ordentligt demolerad.
Polis kom till platsen och talade med A som då menade att hon varit passagerare medan den manlige föraren sprungit från platsen. Det ska tilläggas att ingen på platsen överhuvudtaget sett någon annan där. Poliserna upplevde kvinnan, som är i 40-årsåldern, som berusad och loj. De tog med henne till polisbussen misstänkt för brott. När hon blev tillfrågad vem som kört ska hon ha svarat "Någon Mohammed tror jag".
Väl i bussen blev kvinnan mer och mer irriterad och började slå med armarna vilket föranledde polisen att ta ett grepp och hålla henne still. Enligt polisernas vittnesmål skrek hon bland annat "är du kåt nu?" och "ska ni döda mig nu också?". En annan patrull tog med henne till Vrinnevisjukhuset och när de väl kom dit började hon bråka igen men till slut kunde ett blodprov tas.
Det visade sig senare att kvinnan haft en alkoholkoncentration på 1,88 promille i blodet. Nu åtalas hon för grovt rattfylleri vid Norrköpings tingsrätt. I utredningen har bland annat DNA-prov tagits på förarplatsens krockkudde och man lät en hundpatrull leta efter den påstådda föraren som sprungit iväg. Inga spår av någon ytterligare person hittades och DNA:t pekade på den åtalade kvinnan.
I de första förhören nekade kvinnan och höll fast vid sin historia om den flyende föraren som ska ha väjt för någon sorts djur. Enligt ett senare vittnesmål erkänner hon dock att hon framfört bilen och därigenom grovt rattfylleri.
Tilläggas kan att vid olyckan uppstod en kö och när de kollade en förare som betedde sig märkligt visade sig denne också vara grovt rattfull. En tredje bil som närmade sig vände och försvann i hög fart.