Det var ju precis så här det såg ut den där gråkalla dagen i november för ungefär 100 år sedan. De hus som vi ser här byggdes förmodligen tidigt 1800-tal och hade snart gjort sitt i historien. Att genomföra reparationer och snygga till de gamla byggnaderna ansågs som meningslöst, det var för dåligt material helt enkelt. Men ännu bodde här människor; vuxna och stora barnfamiljer vintertid i kalla och dragiga hus. En järnspis och i bästa fall , en kakelugn som gav lite värme under den kalla årstiden.
Vi befinner oss idag i närheten av Rådhuset och magasinet vid Munkbrogatan syns som den stora ljusa byggnaden i bakgrunden, den finns ju fortfarande kvar.
Storåns vatten rinner ännu, men snart kommer isen att lägga sig på ån och för att någon gång i april locka modiga, och dumdristiga, ungdomar att våga jumpa på isflaken längre ner mot Kastenhov. En del av de gamla husen har fått elektricitet indraget; bara det att kunna tända en lampa på kvällen, vilken utveckling!
Annars är det tyst här i kvarteret, en och annan tupp hörs gala, i något stall en häst som stampar och gnäggar. Radion dröjer ännu några år så vill man uppleva musik blir det att veva på grammofonen och hänfört lyssna på någon stenkaka inköpt i bokhandeln på Storgatan. Och i den lilla stugan närmast tändes nyss det ljus som här erbjöds: fotogenlampan.