Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Hon är ett språkrör för de som bor i skärgården

Anna Karlin är stadsplaneraren som har öbor i släkten och bytte bana till skärgårdsutvecklare. "Här får jag jobba med frågor jag själv brinner för", säger hon.

Anna Karlin, skärgårdsutvecklare, håller till på Coffice i Söderköping en dag i veckan. Annars är hennes arbetsplats flytande, mellan hemmet, de tre kommuner hon jobbar för och Region Östergötland. "Jag är öppen för att träffa alla", säger hon.

Anna Karlin, skärgårdsutvecklare, håller till på Coffice i Söderköping en dag i veckan. Annars är hennes arbetsplats flytande, mellan hemmet, de tre kommuner hon jobbar för och Region Östergötland. "Jag är öppen för att träffa alla", säger hon.

Foto: Louise Åsenheim

Söderköping2023-01-08 18:00

Anna Karlin tar emot på Coffice i Söderköping, där hon har sin arbetsplats en dag i veckan. Annars är hennes arbetsplats flytande, hon försöker sprida ut sig mellan Region Östergötland, där hon har sin anställning, och Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner som finansierar tjänsten med 25 procent vardera.

Östergötland var bland de första i Sverige med att anställa en skärgårdsutvecklare och tjänsten har nu funnits i omkring 35 år. Den 1 september tog Anna Karlin över efter Carl Hamilton, som haft tjänsten i 15 år.

– Det är en väldigt speciell tjänst. Det finns inte många sådana i Sverige, säger hon.

I dag bor Anna Karlin på landet mellan Norrköping och Linköping, men hon har vuxit upp i Söderköping och hennes mamma är från ön Espholm i Sankt Anna. 

– Familjen har funnits där i många generationer bakåt och jag har alltid tyckt att det varit väldigt härligt där.

Yrkesmässigt har hon tagit ett rejält kliv, från att ha jobbat som planarkitekt i Åtvidaberg och i Norrköping.

– Det kändes som ett roligt steg att ta, att flytta fokus från förtätning i en stad till hur vi ska skapa förutsättningar för att vi ska kunna bo och leva i skärgården, som är en speciell form av landsbygd.

Hennes uppgift är att vara ett nav mellan skärgårdsbor och de hon jobbar för, samt att vara en representant i olika organisationer och nätverk som jobbar med skärgårdsfrågor. 

– Jag utgår från de som bor i skärgården och ska lyfta de frågor som berör dem, och vara ett språkrör. 

Nätverken hon deltar i är både regionala, nationella och internationella och en ambition är att så småningom ingå i ett projekt med andra nordiska länder.

– Det är ett sätt att vara på tårna och hitta nya sätt att jobba och tänka.

Bland de första uppdragen som landade på Annas bord var att revidera ett utvecklingsprogram som förutom de tre kommunerna och region Östergötland, även Västerviks och Oskarshamns kommun och Region Kalmar län står bakom.

– Det är gemensamma ståndpunkter i ett visionsdokument kan man säga. 

Programmet ska slutligen antas av respektive kommunfullmäktige och innan dess är det viktigt att det förankras hos politikerna.

– Dialogen med dem är ju jätteviktig, för det är till syvende och sist de som har tillsatt mig och de som styr utvecklingen. 

Hon beskriver arbetet som både spretigt och jordnära. När jag frågar om vilka ämnen som är aktuella för skärgårdsborna är strandskyddet det första som dyker upp i hennes huvud.

– Gemene man i skärgården tycker att det är en sträng och snäv lagstiftning och att den hämmar utvecklingen.

Ett annat stort samtalsämne är de sjunkande fiskenivåerna i Östersjön.

– Man ömmar ju för fisket. Den här obalansen som det pratas mycket om och som gör att många som tidigare kunnat livnära sig på fisket inte kan det längre. Det finns en upplevd sorg att man inte ser den småskaliga fiskaren längre, i den lagstiftningen vi har.

Arbetstillfällen, tillgången till bredband och blåljusfrågor är andra viktiga ämnen. På större öar har man ofta en egen beredskap om olyckan skulle vara framme.

– Man tar saken i egna händer och förbereder sig på ett annat sätt. Det blir man tvungen till när man bor på en ö, säger Anna Karlin.

Tillgången till båtburen kollektivtrafik är också viktigt, något som finns idag och som även övriga som ska ut i skärgården kan ta del av.

– Det tycker jag verkligen vi ska vara stolta över.

Befolkningen i skärgården

Enligs SCB:s statistik för 2020 bor det 105 personer över 18 år på öar utan fastlandsförbindelse med bro i Östergötland. Då får man inte med de öar där det bor färre än 10 personer, så Anna Karlin uppskattar att det rör sig om 150- 200 personer totalt. 

Ön där det bor flest personer året runt är Aspöja (22), tätt följd av Arkö (20).

I området är en av utmaningarna att befolkningen är åldersstigen och att det finns en obalans i antalet personer i arbetsför ålder och äldre, pensionerade människor. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!