Hederskultur i ny belysning

Han verkar ha funnit sin plats i livet och är lycklig igen. Men resan dit har inte varit lätt. Arkan Asaad gästade Bondens Bokhylla för att berätta om sig, sin familj och om att bli bortgift.

Arkan Asaad talar både med rösten och yviga gester. Foto: Gabriella Nilsson

Arkan Asaad talar både med rösten och yviga gester. Foto: Gabriella Nilsson

Foto: Gabriella Nilsson

Söderköping2011-08-10 03:00

I januari i år kom Arkan Asaads roman Stjärnlösa nätter ut, som blev kritikerrosad, prisbelönt och nådde en bred publik. Boken handlar om den unge Amàr som är från Kurdistan. När han är liten flyr hans familj till Sverige. I tonåren åker de för att hälsa på släkten i Irak, men vad Amàr inte vet är att planen är att gifta bort honom med hans kusin. Pressen är hård från familjen, och till slut blir bröllopet ett faktum.

I Sverige är de flesta bekanta med hederskultur och hedersbrott. Kanske är det första man tänker på Fadime eller Pela? Arkan Asaad kände att han hade en uppgift, att belysa problematiken ur ett annat perspektiv. Och nu verkar han ha fått ro, genom att omfamna sin kultur och det han burit med sig i sin ryggsäck.

Lever i sin dröm
-  Det här känns som en dröm, säger han. Det är exakt här jag vill vara. Det är svårt att behärska och förstå, att jag verkligen är här.

Som liten pojke drömde han om att skriva, vilket har följt honom hela livet. Asaad börjar sin berättelse från barnsben. Familjen flydde till Sverige under Iran/Irak-kriget. Med inlevelse berättar han om hur fadern kom till Sverige, både tackade och förbannade Ingemar Bergman som han hört talas om och hur han fann sin plats. Fadern lärde snabbt känna människor, prata svenska, hitta jobb och startade videobutik. Mitt i alla komplexitet finns en generös portion humor.

De tre V:na var något fadern eftersträvade: Volvo, Villa och Vovve. Men han ville inte ha några hundar, det räckte med barnen tyckte han. Men fadern förändrades. Trots butiker, pengar, villa och pengar fattades det honom något: familjen. Efter många år fick han kontakt med sin mamma. På grund av hans flykt hade släktingar suttit fängslade och hans syster mördats. Skulden växte på hans axlar, han förändrades till en bitter och arg man.

Barnen, som anammat kulturen, tyckte resorna ned till Irak var tråkiga medan fadern levde upp under veckorna i hemlandet.

Pressen ökade
Släkten förstod inte hur hans barn i Sverige levde, de tyckte den vuxne sonen var ett litet barn som spelade TV-spel. Fadern skämdes. På en återresa till Irak planerades bröllopet mellan sonen och kusinen. Trakasserierna tog fart och han uteslöts ur familjen. Fadern blev sjuk och Asaad fick skulden för att han inte ville gifta sig. Till slut gick han med på giftermålet, mot sin vilja.

Asaad jämför hederskulturen nu med förr. Pressen och kraven är tusenåriga.

- Den knackar på vår dörr igen. Det är samma struktur, bara andra former, säger han. Med det här vill jag bevisa, berika och förändra. Det är inte vad man gått igenom, utan vad man gjorde åt saken.

Han har åter en god relation till sin mamma, som lämnade familjen när Asaad var 14 år gammal.

Ny bok
Förutom att nu vara författare (han säger kaxigt att det är bara byråkrati att man får kalla sig författare efter två utgivna böcker) är han mästare i Taekwondo, har utbildat sig inom film och skrivit för radio. För närvarande arbetar han på en bok tillsammans med sin far som har faderns liv i fokus.

Trots sina unga år, Asaad är född 1980, gör han en förtrollande föreläsning. Men det är mer än en föreläsning, den gränsar till teater. I varje rörelse finns en känsla och publiken lever sig in i hans liv och berättelse. Tyvärr blir det lite hastigt på slutet. Vi hade kunnat lyssna ännu en timme eller två under Bondens sista författarkväll för säsongen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om