– Det var en äldre släkting som hade papper om min mormors mormor Britta-Cajsa. Jag blev intresserad och det speciella är att vi har fått veta väldigt mycket om henne och släkten, säger Marianne Bokblad i Söderköping som har gjort mycket efterforskningar.
Efterhand har en pjäs där hon gestaltar Britta-Cajsa och berättar om hennes liv växt fram. I dag ges föreställningen i Vintervadskyrkan.
– Britta-Cajsa var fattig livet ut. Jag vet att min egen mormor berättade om sin mormor och hur hon besökte henne, säger Marianne Bokblad.
Redan som tioåring blev Britta-Cajsa (1815-1894) alldels ensam i livet i Kimstad. Hennes far var arrendeboende vid Löfstad och på den tiden hade familjen det bra. Men då fadern dog gifte modern om sig med drängen och fick fler barn. Det dröjde inte många år innan även hon dog i barnsäng. Den nya styvmodern ville inte ta hand om en massa barn. Britta-Cajsas äldre syskon fick tjänst som drängar och pigor och försvann och de yngre dog.
Hon blevensam och hamnade först som lillpiga hos nämndemannen. Det blev några bra år då hon fick lära sig att läsa och skriva. Men sedan var hon tvungen att fortsätta som piga på olika gårdar. Två barn fick hon innan hon gifte sig men sedan hann hon med två äktenskap och flera barn i det sista.
– Den siste mannen söp så kopiöst. Britta-Cajsa, som var religiös, visste inte hur hon skulle få stopp på det. Till slut följde hon efter mannen till krogen och sa att hon skulle dricka lika mycket som han. Det var så genant för honom att han slutade att dricka, säger Marianne Bokblad.