Under natten till tisdagen brann ett torp i närheten av Tomtaholm ner till grunden och kvarlevorna av husets ägare, en man i 65-årsåldern, hittades i resterna. Den 20 mars omkom en man i 90-årsåldern i en villabrand i Östra Ryd.
– Det vi vet är att det är människor som bor på landet, och är ensamboende, och det i kombination med exempelvis rökning eller rörelsehinder är riskfaktorer som vi är väl medvetna om och som man ska uppmärksamma, säger Jenny Dahl på Räddningstjänsten Östra Götaland, RTÖG.
Jenny Dahl anställdes den 11 januari och tjänsten är nytillsatt just för att jobba med brandsäkerhet hos äldre och riskutsatta personer. Till den gruppen räknas bland andra rörelsehindrade, dementa och rökare. För att nå dessa personer behöver RTÖG samarbeta med kommunerna, som genom sina insatser kommer i kontakt med dem.
– Vi kan inte göra något akut utan det handlar om ett långsiktigt arbete. Vi vill vara behjälpliga i att utbilda de som finns runt de här personerna, som hemtjänstpersonal, boendestödjare och biståndshandläggare, säger Jenny Dahl.
Åtvidaberg och Valdemarsviks kommuner har kommit längst i det här samarbetet med RTÖG, men efter de två dödsbränderna i Söderköping sattes ett snabbinkallat möte in med kommunen under onsdagen. Hur man tar sig an frågan kan variera mycket mellan kommunerna, säger Jenny Dahl. I Åtvidaberg har de exempelvis valt att vid nästa upphandling av trygghetslarm ställa krav på att man kan koppla det till brandlarmet, för att personal på så sätt ska kunna vara snabbare på plats.
– Mycket är ju kostnadsfrågor, hur mycket kommunen tycker att de kan lägga. Men det handlar också om utbildning och vad man har för syn kring det. Kollar hemtjänsten att det finns brandlarm hos brukarna? Går det snabbt att ta sig ut om det börjar brinna eller står det möbler i vägen? Ligger det saker kring spisen som är lättantändliga? Sitter man och röker i en stoppad soffa? Och så vidare.
Mycket handlar också om att de här personerna ofta har svårt att ta sig ut vid en eventuell brand, och därför är det viktigt att personal är snabbt på plats.
– Enligt siffror från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) är det 70 procent som omkommer innan räddningstjänsten är på plats, just hos de här riskutsatta. Man har rörelsehinder, kanske uppmärksamhetsstörningar och märker inte brandvarnaren. Vi tänker mycket på ett snabbt ingripande, och det är klart att sträckan är längre på landet.
Om man har ett trygghetslarm som är sammankopplat med brandvarnaren larmas både SOS och hemtjänsten, för att förkorta tiden till att hjälp är på plats.
Finns inte en rädsla hos hemtjänstpersonalen för att komma först till en brand?
– Jo absolut. Och det har hänt i vårt förbund, några bränder där hemtjänstpersonal har kommit först.
Hur ska man hantera det?
– Det är jätteviktigt att ta hand om. Men jag hoppas och tror att har man mer kunskap så blir det inte lika chockartat utan man har mer beredskap för vad man ska göra. Och kanske ger en känsla av att: Jag gjorde i alla fall vad jag kunde.
Ett viktigt arbete är också att kartlägga vilka som är riskutsatta, men det är svårt när personer tackar nej till kommunalainsatser.
– Ja, då faller jättemycket på anhöriga. Alla insatser i kommunen är frivilliga och självbestämmandet går först, säger Jenny Dahl.