Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Dubbla räddningsaktioner för familjen Cato

För cirka ett år sen räddade Caroline Cato livet på en föräldralös gräsand och Arthur blev en del av familjen. Nu har hon också räddat livet på en av hans ällingar. Ja, Arthur visade sig vara en hona.

Caroline Cato med andungen Annie som hon räddade livet på. "Det känns speciellt", säger Caroline.

Caroline Cato med andungen Annie som hon räddade livet på. "Det känns speciellt", säger Caroline.

Foto: Louise Åsenheim

Söderköping2021-05-08 10:30

Det var ungefär så här års i fjol som Vanessa, en av fyra döttrar i familjen Cato, hittade ett fågelbo vid en damm bakom huset utanför Söderköping. Andmamman var borta och på marken låg en massa fjädrar. Hon hade blivit tagen av ett rovdjur.

– Jag kunde inte bara låta äggen ligga. Vi är världens djurvänner och tar hand om allt och alla, sa Caroline Cato till NT då.

Sagt och gjort, Caroline tog kontakt med en tjej i närheten med en äggkläckningsmaskin och fick lägga äggen där. Efter tre veckor kom ett sms, två av äggen hade kläckts! Den ena ungen dog och inget mer ägg kläcktes, men den överlevande krabaten fick flytta in i familjen Catos villa och döptes till Arthur. Den första tiden var det som att ha ett spädbarn berättade Caroline. Arthur ville ha närhet och värme, skulle bada varje dag och matades med hönsmat och sjögräs. Dessutom blev det väldigt mycket bajs, överallt.

– Tvättmaskinen går varm kan jag säga! sa Caroline då.

Men Arthur växte snabbt och att ha honom inomhus blev till slut ohållbart. Han fick istället flytta till ett andhus och en utegård i trädgården. Caroline började också söka efter vänner till Arthur och genom en Facebookgrupp fick hon napp. Mot slutet av sommaren flyttade Kajsa och Kerstin in, korsningar mellan gräsand och gulanka. Man skulle kunna tro att berättelsen slutar där, men icke. Ganska snart började familjen förstå att Arthur inte var en hane. Det grönskimrande huvudet som utvecklas efter ett tag på gräsänder förblev gråbrunt. De började också förstå att Kerstin egentligen var en hane.

– Vi såg på rumpan att det var en typisk krok i fjädrarna som hanar har, säger Caroline.

– Och så hörde vi det på lätet. Det är liksom tvärtom. Killen låter ljust och tjejen låter mörkt, säger Vanessa, 13 år.

Fåglarna fick fortsätta att umgås och framåt våren blev det ägg.

– Kajsa lade 22 ägg som hon låg och ruvade på, och jag fick lite panik. Vi kan ju inte ha 22 ällingar här! Var ska vi göra av dem? Men av någon anledning övergav hon dem och slutade ruva, så de dog, säger Caroline.

I ungefär samma veva hade också Arthur lagt elva ägg och börjat ruva. För ungefär en vecka sen kläcktes alla äggen utom ett, men när Caroline kom ut och hittade dem saknades en unge.

– Vendela hittade honom kall och livlös i ett hörn. Jag tänkte att vi måste ju försöka, så jag började massera bröstkorgen. Då öppnade han munnen och vi sprang in och började värma honom med ljummet vatten och fortsatte massera. Till slut öppnade han munnen mer och mer och började röra sig, berättar Caroline.

Sen återhämtade han sig snabbt.

– Det var jätteskönt! Det var tur vi gick ut och hittade den, annars hade det varit för sent. Men det kändes också konstigt, när han nyss varit som alldeles stendöd, säger Vendela.

Nu har Arthur fått restriktioner att bara hålla sig i sin bur för att ta hand om sina ällingar. Men annars får han och Kerstin och Kajsa gå fritt i trädgården när familjen är hemma. Caroline har varit lite fundersam kring hur länge en vild fågel självmant skulle stanna i familjen. 

– Men jag tror han kommer stanna nu när han har bäbisar.

Hur ser framtiden ut för ungarna då?

– Det beror ju på hur många drakar det är (hanar, reds anm.) för det går inte att ha för många i ett bo. Och så ska de ju få plats också. Tiden får utvisa, säger Caroline.

Gräsanden

Gräsanden är tillsammans med myskanden ursprunget till tamankan.

Merparten av gräsandens föda består av bland annat snäckor, skalbaggar, flugor och fjärliar. Under höst och vinter äter den mycket växtmaterial.

Gräsanden lägger i genomsnitt nio till 13 ägg. Äggen ruvas i 21–28 dagar och när ungarna kläckts följer de nästan direkt modern till närmaste vattensamling. Ungarna är flygfärdiga efter 50–60 dagar.

Världspopulationen uppskattas till cirka 19 miljoner individer.

Källa: Wikipedia

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!