"Den värsta sommaren vi upplevt"
Anmälningarna om skogavverkningar i Östergötland väller just nu in till Skogstyrelsen, som inte har en chans att detaljgranska alla i tid. Följden blir att fler av skogens naturvärden riskerar att försvinna. - Det här är den värsta sommaren vi upplevt, och vi hinner inte med allt vi borde, säger Ulf Kleist, naturvårdare på Skogsstyrelsen i Östergötland.
Naturvårdare Ulf Kleist på Skogsstyrelsen försöker besöka så många anmälda avverkningsområden han hinner för att upptäcka naturvärden, innan skogen avverkas. Just denna skog är ett exempel på äldre blandskog, en skogstyp som enligt Kleist är på tillbakagång till förmån för främst planterad granskog, där den biologiska mångfalden blir mycket lägre.
Foto: Sandberg Niclas
- Har vi inte kollat innan avverkningen så händer ingenting efteråt heller. Det är som att gå mot röd gubbe, visserligen inte tillåtet, men ingen bryr sig om det. Det är svårt att bevisa hur en skog såg ut innan den avverkades.En grundläggande koll om skogen innehåller höga naturvärden eller fornlämningar har ändå Skogsstyrelsen genom datoriserade kartregister, men dessa register är inte heltäckande.- När vi är ute i skogen hittar vi här i Östergötland ofta naturvärden som inte är med på våra kartor. En hel del naturvärden försvinner nu, eftersom vi inte hinner ut innan avverkningen sker, säger Ulf Kleist.Ju högre tryck det är på avverkningar desto större är risken att naturvärden och ekonomiska värden hamnar i konflikt.- Där man tidigare kanske valde att spara skog som gränsade till områden med höga naturvärden väljer man nu istället att avverka.Att Skogstyrelsen just nu inte hinner beror enligt Ulf Kleist på ett generellt högtryck på avverkningsanmälningarna, men även på allt mindre resurser hos myndigheten. När han började arbetade 75 personer på Skogstyrelsen i Östergötland. Nu är det enligt Kleist mellan 10-15 heltidstjänster. En vecka för sent
Folkbladet träffar honom när han besöker ett skogområde i närheten av Börrum söder om Söderköping. Just denna avverkningsanmälan kom in för över sju veckor sedan, vilket alltså betyder att skogsägarens avverkningsplan redan är godkänd. Med riktig otur skulle skogen alltså redan kunna vara avverkad, men det är den ännu inte, som tur är. Så om Ulf Kleist nu hittar nya naturvärden kan han fortfarande begära att skogsägaren ska spara dessa. Och det tar inte lång tid innan han hittar något. Området ligger i en ganska brant slänt som slutar vid en grusväg. Landskapet växlar på ett för området så typiskt sätt mellan skog, sädesfält och beteshagar.- Branter är nästan alltid intressanta. Det är en avvikande miljö, särskilt i södersluttning där många arter kan trivas.I nederkant av sluttningen hittar han ett mindre sammanhängande område med större och äldre aspar. På en asp hittar Ulf Kleist en ticka, vilket betyder att trädet är angripet av röta, vilket i sin tur betyder att vissa insekter här får en bra miljö, samtidigt som det ekonomiska värdet på trädet sjunker.- Tickor är inkörsportar för nya arter.Dialog bäst väg
Sammantaget gör detta att Ulf Kleist sannolikt kontaktar skogsägaren för att be honom spara aspbeståndet. Längre upp i slänten där skogsägaren vill avverka syns det redan på Skogsstyrelsen grundkarta att det finns en konflikt mellan naturvärden och avverkning. Skogsägaren vill här delvis avverka i ett brant, stenigt och mossbeväxt skogsparti med gamla träd, ett område klassat som nyckelbiotop.- Här kanske man kan tillåta skogsägaren att ta enstaka träd precis i kanten.Även om Skogsstyrelsen kan hänvisa till lag om det blir konflikt om ett avverkningsområde är dialog ofta en mer framkomlig väg, enligt Kleist.- Det bästa sättet att påverka är trots allt att övertyga folk om att de här frågorna är viktiga.
Anmälda avverkningar i hektar, juni/juli i Östergötland:2007 8272008 6842009 1250 2010 2964Källa: Skogsstyrelsen
Så jobbar vi med nyheter