Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Barn på landsbygd -  värda ett projekt

Förskolan samt 2-3:an i S:t Anna skola har deltagit i projektet "Barn på landsbygd" som nu pågått i ett år. På tisdagen berättade eleverna och projektledarna vilka frågor som utkristalliserats under processen.

SÖDERKÖPING2009-04-22 13:30
Den ligger lite avsides och i ett vackert och lite kargt landskap med närhet till hav och skog -
S:t Anna skola. Men hur är det egentligen för barn och unga att bo på landsbygden? Hur delaktiga är man i demokratiprocessen?Klotterplank
Det här är några av de frågor som projektet "Barn på landsbygd" har velat belysa. Förskolan och 2-3:an i S:t Anna skola har under ett års tid haft återkommande besök av projektets Lelle Karlsson, Catharina Nilhed och Pia Tingvall. - På den första träffen med klassen gör vi något vi kallar "Äventyret demokrati", barnen får arbeta i grupper och får olika uppgifter. En av uppgifterna är att skriva ett klotterplank på temat "Om jag fick bestämma", säger dramapedagogen Catharina Nilhed som förklarar att det är ett sätt att lära känna barnen och inte göra det hela för ogripbart.Grupparbetet utmynnar i att grupperna försöker komma överens om något område man tycker är viktigt. Det är lite olika frågor som dyker upp beroende på åldern.På tisdagen fick eleverna i 2-3:an själva berätta vad de har tagit upp för frågor. Tre punkter har utkristalliserats. Man ska ordna en husdjursvecka i skolan; så kommer mobilfrågan upp, reglerna är för stränga tycker klassen och vill ta mer eget ansvar för att det sköts på ett bra sätt. Slutligen vill man använda datorer mer i skolan. En annan fråga som varit uppe är skolmaten där det visar sig att ärtsoppa och fisk inte är så populärt.Vara delaktiga
Lelle Karlsson berättar att man helt förutsättningslöst har låtit barnen få berätta vad som är bra och dåligt med att bo på landsbygden.- Olika frågor dyker upp beroende på hur skolorna jobbar med demokratifrågor. Vi vill försöka träna barnen i att våga säga ifrån och vara delaktiga, säger Lelle Karlsson.- Ett av problemen är att det är svårt att ta sig till olika platser för att
t ex träffa kompisar, det är inte alltid det går att få skjuts och det finns ingen kollektivtrafik.Konvent
Nu går projektet in i halvtidsvila, sedan blir det ett konvent på Bråvalla, Norrköping 2-4 maj där barn mellan 12 och 16 år som deltagit i projektet ska träffas. Där är det meningen att man ska anta ett gemensamt uttalande som man senare ska presentera för politiker i Riksdagen.Många fördelar
Eleverna själva verkar tycka att det är mest fördelar med att bo på landet.- Man kan cykla och åka omkring, sedan kan man ha djur, det kan man inte i staden, säger Emil Ringström.Djuren är viktiga också för Rebecca Karlsson.- Vi har hästar, kor och kaniner hemma, jag åker in till Söderköping och rider en dag i veckan, säger hon.- Det finns mycket mer natur och mark och badstränder på landet, tycker Julia Pylad.
n Ett arvsfondsprojekt drivet av Länsbygderådet Östergötland som startades i januari 2008. Det ska belysa situationen för barn och unga på landsbygden, löper över 2,5 år och rör barn och unga mellan 2 och 16 år. n Man har valt ut nio kommuner över hela Sverige, från Kalix i norr till Styrsö, Göteborgs kommun i söder, som ska ge en rättvisande bild av förutsättningarna att vara ung på landsbygden. Projektet utmynnar i ett konvent och en gemensam skrivelse som ska överlämnas till politiker i riksdagen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!