På måndagen kom beskedet från Trafikverket: Byggstarten av E22 förbifart Söderköping som var planlagd till 2024 förskjuts. Enligt Trafikverket handlar det nu om byggstart tidigast 2025.
Enligt Trafikverket krävs det tre saker för att komma igång med bygget: En lagakraftvunnen vägplan; Finansiering i nationell plan och en tydlighet vad Söderköpings kommun respektive Trafikverket ska betala och slutligen ett formellt byggstartbeslut av regeringen.
– Vår bedömning är att regeringen kan ta byggstartsbeslut om E22 Förbifart Söderköping i december 2024, vilket innebär en förväntad byggstart tidigast under 2025, berättar regional direktör på Trafikverket Rami Yones i ett pressmeddelande.
Däri förklarar också projektledaren Andreas Eklund vad detta innebär:
– Med en förskjuten byggstart har vi möjligheten att se över vägens placering intill befintliga väganslutningar samt hur vi kan minska klimatpåverkan när vi bygger upp vägen där marken har dålig bärighet, kommenterar Andreas Eklund.
– Vi kommer även ha möjligheten att omhänderta kunskapen som tillkommit under projektets gång och kunna omvärdera tidigare beslut, som till exempel vägutformningen norr om Göta kanal samt blivande Skärgårdslänken.
Från Söderköpings kommuns sida intar man en luttrad inställning efter beskedet från Trafikverket som inte var helt oväntat.
– 2024 är ju snart här. Det är klart att vi hade hoppats på byggstart 2024, så är det ju, säger Martin Sjölander (M), kommunstyrelsens ordförande som tillägger att de fått en förhandsinformation om förseningen på tjänstemannanivå.
Hur påverkar den här förseningen kommunens arbete med förbifarten?
– Vi jobbar på i samma takt så att vi är klara med våra delar när det blir dags, förklarar Martin Sjölander.
Trafikverket nämner att det krävs en tydlighet vad Söderköpings kommun respektive Trafikverket ska betala, vad handlar det om?
– Jag får passa på den frågan i nuläget. Vi måste reda ut det lite mer men vi har ett delfinansieringsavtal från 2016 och under året har vi jobbat med ett avtal om flytt av ledningar och liknande, där har vi kommit rätt långt, säger Martin Sjölander som vill ta det med Trafikverket i första läget.
Tidigare i år har Trafikverket flaggat för en fördyring av hela projektet. Enligt NT skulle kostnaden uppgå till uppåt 1 000 miljoner kronor för den stora entreprenaden. Med prisutvecklingen de senaste åren har kostnaderna höjts med cirka 25 procent, det vill säga omkring 250 miljoner kronor.
Förbifarten har varit en långdragen följetong genom decennierna i takt med att de närmast legendariska köerna vid bron över Göta kanal växt sig allt längre. Redan på 1970-talet diskuterades det men det var i och med vägutredningen 1991 gjord av dåvarande Vägverket som det tog fart ordentligt.
Det har varit tal om olika vägsträckningar, en högbro, ett tunnelalternativ och till och med en båtlyft. 2013 beslutades det dock om en öppningsbar lågbro och en västlig sträckning av förbifarten. Lågbroalternativet revs upp 2015 då man drog igång en parallell utredning om en akvedukt – det är det alternativet som fortfarande gäller.
Därefter har fyndet av den rödlistade hasselsnoken i området ytterligare förskjutit tidsplanen, det var i samband med det som byggstarten sattes till 2024. Nu förskjuts det alltså ytterligare till tidigast 2025.