På tisdagen ägde det första informationssammanträdet rum efter den politiska omorganisationen som sjösattes vid årsskiftet. Arbetsutskotten är nu ersatta av informationsmöten där hela nämnden eller kommunstyrelsen deltar. På den pressträff som följde på onsdagen framkom att en av punkterna rörde Mariehovsområdet.
– Vi ska riva upp den fördjupade översiktsplanen (FÖP) över Mariehovsområdet, berättar Meta Berghauser Pont (MP), ledamot i kommunstyrelsen.
I de tidigare planerna har förhoppningen varit att uppåt 1000 bostäder skulle komma att byggas i detta nya område.
– En av orsakerna till att vi river upp FÖP:en är att planerna är för storskaliga, dessutom kommer den planerade bebyggelsen att ligga på fel sida av den kommande förbifarten, säger Meta Berghauser Pont.
I stället påbörjas ett förberedande arbete för att sälja Mariehov, värdering av marken kommer att ske under februari genom en opartisk fastighetsvärderare.
– Det finns också en ekonomisk aspekt, de infrastrukturinvesteringar som skulle vara nödvändiga vore en tung investering, det finns andra tänkbara områden på rätt sida E22 där infrastruktur redan finns, säger Mattias Ravander (S), kommunstyrelsens ordförande som tillägger att försäljningen kan ge förutsättning för annan nybebyggelse.
De tre borgerliga oppositionspartierna har en avvikande uppfattning.
– Vi är naturligtvis totalt emot att riva upp översiktsplanen och sälja marken, då talar jag också för KD och C, säger Inga-Lill Östlund (FP), oppositionsråd.
Hon ser det kommunala ägandet av Mariehovsområdet som en investering.
– Det är ett nollsummespel för kommunen, det vi förlorar på räntorna tar vi in i arrenden. Nu kan vi riskera att mark köps upp och låses, att ingenting händer, säger Inga-Lill Östlund som ser området som attraktivt med närheten till Norrköping och Linköping.
Beslut kommer att tas i kommunstyrelsen den 10 februari, något Inga-Lill Östlund också har synpunkter på.
– Reglerna har ändrats, förut togs beslut om försäljningar och köp i kommunfullmäktige, nu kan beslut om försäljningar upp till 20 miljoner kronor tas i kommunstyrelsen. I kommunfullmäktige har allmänheten insyn på ett annat sätt så jag ser detta som en demokratifråga, betonar Inga-Lill Östlund.