Från och med den första juli i år gäller den nya skollagen där en mängd nyheter av pedagogisk och strukturell art sjösätts. Men här finns också ett avsnitt om skolskjutsar och även inom detta område sker en skärpning sett ur kommunalt perspektiv.
Skolskjuts betraktas i den nya lagen nämligen som en rättighet för att därigenom elevperspektivet ska stärkas. Detta leder också till att beslut om skolskjuts hädanefter kan överklagas av föräldrar genom förvaltningsbesvär.
Här finns också en passus om skolskjuts till fristående eller andra kommunala skolor. Alltså i klartext om elever väljer en annan skola än den man hänvisats till av kommunen. I den nya texten står bl a:
"Kommunen kan dock ibland vara skyldig att anordna skolskjuts även för elever som går i fristående skolor eller i en annan kommunal skola än den som kommunen skulle ha placerat eleven i.".
Detta gäller bara om det inte medför som det uttrycks "(...) organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen (...)". Dock står i sista stycket:
"När man bedömer (...) ska man utgå från vilka åtaganden kommunen skulle ha haft om eleven gick i den skola som kommunen skulle ha anvisat henne eller honom i."
Lite snårigt kanske, men detta kan tolkas som att om en elev är berättigad exempelvis busskort för färd till den skola som kommunen hänvisat till har eleven också rätt till detta om denne väljer en annan skola, kommunal eller fristående.
Ändrad policy
Söderköpings kommun har tidigare haft en relativt rak linje i dessa fall: elever som väljer fristående skola, skola i annan kommun eller en annan kommunal skola än den hänvisade är inte berättigade till skolskjuts eller busskort av kommunen, punkt. Detta är också vad som i skrivande stund står att läsa på kommunens hemsida. Men denna policy har nu ändrats i enlighet med den nya skollagen till att bli en bedömning från fall till fall beroende på utgångssituationen.
- Vi har inte hunnit ändra regelverket än men jobbar nu enligt intentionerna i den nya skollagen, säger Mikael Appelberg, trafiksamordnare i kommunen.
Frågan man har att ta ställning till är hur stycket "organisatoriska och ekonomiska svårigheter" ska tolkas.
- Så som vi ser det ska elever som valt annan skola än den hänvisade och från början varit berättigade till busskort få ett sådant av samma typ men inte om det skulle bli fråga om en dyrare typ av kort. Samma sak med skolskjuts, om vi kan lösa det med befintlig skolskjuts är det inga problem men vi kan inte t ex förlänga skolskjutsens väg för då kan det bli både ekonomiska och organisatoriska svårigheter, bedömer Mikael Appelberg som också tillägger att det ännu inte finns några juridiska prövningar av den här passusen i nya skollagen.
Det här gäller inte speciellt många elever i dagsläget, enligt en uppskattning av Mikael Appelberg kan det röra sig om ett 20-tal.
- Men det kan ju komma att ändras när den nya lagen slagit igenom och fler blir medvetna om det. Med tidigare skrivningar i skollagen har det här med skolskjutsar varit en negativ aspekt för föräldrar, man har visserligen haft möjlighet att välja skola men har då inte fått skolskjuts vilket också gjort det till en ekonomisk fråga för familjerna. Det ändras i o m den nya skollagens intention, säger Mikael Appelberg.
Alltså ljusare tider för de som väljer annan skola än den hänvisade, åtminstone vad gäller skolskjuts.