– Jag har släktingar i flera generationer bakåt, som jobbade här och därför har det känts spännande att släktforska, sa Eva Haraldsson som var med och höll i vandringen den här gången och berättade om forna tiders arbete vid Holmsjöfors medan hon stod på en av de kvarvarande husgrunderna.
Även Lars Ericsson kunde berätta en hel del om Holmsjöfors, eftersom hans farfar bodde här i slutet av 1800-talet.
Husen i Holmsjöfors är borta sedan länge, men Lars Ericsson berättade att ett av husen fortfarande finns kvar, då det flyttades till Sonstorps bruk.
– Värdefullt när vi hittar deltagare som kan berätta om platsen vi besöker på det sätt som Eva och Lars gjorde idag, framhöll vandringsbasen Sven-Erik Pettersson. Det gör ju att platsen får mer liv.
Så här står det i Finspångs kommuns kulturmiljöprogram:
"Holmsjöfors Bebyggelselämning, består av fyra husgrunder, ladugård, källare och i söder vid bäcken rester av vattenhammare och dammanläggning med vattenrännor."
Det var Magnus Palmstierna som 1715 ansökte om byggande av Holmsjöfors hammare i bäcken från Holmsjön, för att ur tackjärnsämnen smida fram stångjärn.
Först 1721 kom verksamheten igång, men lades ner och flyttades redan 1782 till Boxholm.
Många smedmästare hann dock tjänstgöra här, bland annat Hindrie Schultz, Peter Danielsson, Mattias Drugge, Peter Valentinsson Köhler, Hans Abrahamsson, Carl Swartling och Elias Qvarfordt.