Ni hör oss meteorologer prata om vädret i radion och ni läser våra prognoser i tidningar. När vi tar fram en prognos så är väderutvecklingen de senaste timmarna samt nuläget en mycket viktig faktor.
Med hjälp av satellitbilder kan vi se hur molnen rör sig och om det till exempel är låga dimmoln eller vertikalt mäktigare nimbostratusmoln. Satelliten registrerar atmosfären med tre olika våglängder som sedan kombineras och framställs som en bild. Då solen är uppe så kan det synliga ljusets våglängd användas men under mörkertimmarna utnyttjas istället den infraröda kanalen eller enklare värmen som utstrålas från atmosfären.
Höga molntoppar är kallare än lägre. För att veta var och hur mycket nederbörd molnen avger så används radarbilder. Här ser vi hur nederbördsområdena har förflyttat sig och när stackmoln växer till sig i höjd och ger nederbörd under dagen. Vidare så erhålls nederbördstypen av observationer som utförs antingen automatiskt eller av observatörer främst vid flygplatser.
Nu har vi fått en bra översikt av väderläget och kan sedan börja titta på vad våra olika prognoskartor säger om framtiden. Man kan säga att vi tar hjälp av allt mellan himmel och jord?