Sedan mitten på 1990-talet har en mängd mindre kommuner förlorat en stor mängd gymnasieelever till större städer – ett 70-tal kommuner har tappat mer än en tredjedel; detta enligt en granskning gjord av Nyhetsbyrån Siren inför årets gymnasieval, baserat på siffror från SCB och Skolverket.
– Det pågår en kraftig förflyttning av elever in mot centrum av urbana miljöer, säger Håkan Forsberg, forskare i utbildningssociologi på Uppsala universitet till Siren.
Extra illa är det för förortskommuner till större städer: några exempel är Mölndal, Landskrona och Tyresö som på 20 år gått från över 1000 elever i sina skolor till några hundra 2015.
– Orsaken är helt enkelt att man har öppnat upp gymnasiemarknaden. Först genom friskolereformen och sedan genom framväxten av avreglerade gymnasieregioner på många håll i landet så att eleverna kan välja vilken skola de vill i ett stort geografiskt område, kommenterar Håkan Forsberg, som särskilt studerat framväxten av gymnasiemarknaden i Stockholms län.
Men i Östergötland stämmer inte den här trenden riktigt. Söderköping visar tvärtom den största procentuella ökningen i länet när det gäller elever som valt Nyströmska de senaste 20 åren, detta trots närheten till Norrköping. 1995 hade man 162 elever och detta antal hade 2015 ökat till 325 vilket innebär en ökning med 101 procent; detta ska jämföras med Norrköping som under samma period har haft en minskning med 12 procent.
När Folkbladet ringer upp rektor Anna Lundell Klein på Nyströmska skolan har hon inte läst granskningen men får siffrorna refererade för sig.
– Nyströmska gymnasiet startade ju 1995 och har redan från starten haft en hög kvalitet och ett gott rykte, vi får ju även elever från Norrköping som väljer att söka sig hit, säger Anna Lundell Klein som menar att den lite mindre skolan har sina fördelar.
– Det kan ha att göra med bemötande och trygghet, vi har alltid väldigt höga siffror i elevenkäter när det gäller det här som också är en förutsättning för lärande.
En annan förklaring är att Nyströmska skolan, efter att gymnasiet i Valdemarsvik lades ner 2012, tagit över flera av lärlingsprogrammen efter ett samverkansavtal mellan kommunerna, i Valdemarsvik saknas nu alltså gymnasium.
– Så är det, det har också med restiderna för dessa elever att göra, många kan välja oss av det skälet. Men vi strävar efter att det ska vara svårt att välja bort oss när det gäller samhäll-, natur- och ekonomiprogrammen på grund av kvaliteten, det är den vi slåss med och inte datorer och lockgrejor, avslutar Anna Lundell Klein.