– De som läser där har ju av olika anledningar inte klarat ett eller flera ämnen i grundskolan, utan börjar med att läsa upp dem under ett år. Dessutom har vi många elever som läser språkintroduktion och när vi vet redan från starten att de inte kommer att klara gymnasiet på tre år, så det är inga överraskningar, säger han.
I sin rapport uttrycker Lärarnas Riksförbund en oro kring att i snitt var tredje elev på gymnasiet inte klarar sin examen under de tre åren. Detta leder till utanförskap och i sin förlängning ett hot mot den svenska välfärden, enligt förbundet. Per-Arne Sterner menar att det går att läsa statistiken lite som man vill – säg att det finns en skola med enbart individuella program – ja, då är det ju 100 procent som inte klarar sin examen på tre år, resonerar han.
– Om man bortser från de som läser de individuella programmen, och bara tittar på de som läser ett studieförberedande program, var de 84 procent som tog examen efter tre år 2017, säger han.
Men de här eleverna på Nyströmska som läser de individuella programmen, finns ju ändå. Vad händer med dem efter de tre åren då?
– Många läser ett fjärde, eller femte år, och tar examen. Eller så läser de på folkhögskola eller kommer i annan sysselsättning, säger Per-Arne Sterner.
Av de runt 100 eleverna som läste tredje året på gymnasiet 2017, gick hälften på de individuella programmen. Elever som läser där kräver en högre personaltäthet, men detta har inte påverkat lärartätheten för de elever som läser på de studieförberedande programmen, menar Per- Arne Sterner. Tvärtom:
– Det här är inget konstigt för oss. Vi har haft jättestora kullar på språkintro, där fler läste på de programmen än på de som gick de studieförberedande. Men Nyströmska är ett mångfacetterat utbildningscentra med bland annat yrkeskola, sfi och lärling, vilket gör det enklare att få lärare som vill jobba. Det gör att vi kan upprätthålla en hög kvalitet, lite det som är tjusningen med Nyströmska, säger han.
Av de 480 elever som har gymnasieålder i Söderköping just nu, är det endast 130 (cirka en fjärdedel) som väljer att läsa på kommunens gymnasieskola. Resten pendlar iväg till kommunala och fristående skolor i andra kommuner (210 till kommunala och 140 till fristående). Enligt Per-Arne Sterner går dessa elever på 14 olika skolor, och kommunen har bra koll på dem.
– Vi har gjort en undersökning på alla som går på de 14 skolorna. Och bland dem är det få som går ett fjärde år. Det går bra för dem, säger han.
Orsaken till att så många pendlar ut är dels att Nyströmska endast erbjuder tre studieförberedande program, dels att ungdomarna vill in till Norrköping och träffa nya människor.
– Det handlar alltså inte om att skolan är sämre. Det är staden Norrköping som lockar och nu är det ju så att Nyströmska ligger i Söderköping, säger Per-Arne Sterner.
Samtidigt pendlar 200 elever in från andra kommuner, i huvudsak Valdemarsvik men även från Norrköping. Att driva en skola som så pass få av de egna invånarna väljer, är inget som är ifrågasatt, säger Per-Arne Sterner.
– Det är en politisk fråga och jag har inte hört någon politiker antyda något om det. Vi är stolta över vår skola, det är ju inte bara en gymnasieskola utan ett utbildningscentra.