Skillnaderna mellan pojkars och flickors studieresultat har uppmärksammats i ett antal år nu – flickor presterar bättre än pojkar i allmänhet och i synnerhet när det gäller svenska-ämnet. En ny forskningsrapport: ”Könsskillnader i utbildning” utgiven av SNS som jämför forskning om USA och Sverige visar att tendensen är densamma i bägge länderna: dock är skillnaderna större i Sverige. Undersökningen konstaterar också att de bästa skolorna i USA raderar ut könsskillnaden medan det i Sverige fortfarande finns stora skillnader i svenska toppskolor.
I Norrköping finns också tydliga skillnader i resultat mellan flickor och pojkar och har så funnits under lång tid. Enligt Skolverkets Siris statistik för läsåret 2015/2016 uppnådde 70,4 procent av tjejerna som gick ut nian kunskapsmålen i samtliga ämnen, när det gäller pojkarna uppnådde endast 64,5 procent samma mål. Om man jämför genomsnittligt meritvärde uppnådde tjejerna 220,9 medan killarna hamnade på 194,4: en skillnad på 26,5 poäng. Det här är siffror som inte förbättrats de senaste åren: läsåret 2013/2014 var skillnaden mellan pojkar och flickor 18,5 poäng och året efter 23,1.
Skillnaden när det gäller det genomsnittliga meritvärdet mellan könen är ungefär detsamma i Norrköping som i riket men på en lägre nivå: Norrköpings kommunala skolor ligger läsåret 2015/2016 sammantaget ungefär 17,5 meritpoäng under genomsnittet i landet när det gäller niornas resultat.
– Vi har inte något fokus på skillnaden mellan könen ännu utan strävar nu efter att höja resultaten generellt i Norrköpings skolor, säger Sofie Lindén, utbildningsdirektör i Norrköping som dock tror att de organisatoriska förändringarna man gjort även har bäring på skillnaderna mellan könen.
En av de åtgärder man nu vidtar är att använda statistik i högre utsträckning för att hitta förbättringsområden.
– Det vi bland annat gör är att träna våra medarbetare på analys generellt. Vi har centralt tagit fram ett underlag som sedan rektorer tittar på tillsammans med vår utvecklingsstrateg. På det sättet hjälps vi åt att se mönstren, det kan se olika ut på olika enheter, förklarar Sofie Lindén.
– Nu ska vi ju också gemensamt börja följa varje barns kunskapsutveckling i de olika ämnena genom hela grundskolan för att öka den hos varje enskild elev.
I forskningsrapporten är en av slutsatserna att just satsningar på att förbättra dåliga skolor också är ett sätt att höja pojkars resultat. Men man betonar också att stödet till svagpresterande elever bör förbättras, dessutom bör man se över betygssystem och antagningsregler som begränsar många pojkars möjlighet till gymnasieutbildning.
– Visserligen har det hittills gått relativt bra för lågpresterande pojkar senare i livet, och i många fall till och med bättre än för flickor med motsvarande betyg. Men arbetsmarknaden förändras och vi vet inte vilka konsekvenser svaga skolresultat kommer att få framöver, säger Anna Sjögren, docent vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering i en kommentar till rapporten.
Sofie Lindén tror också att en del av skillnaderna mellan pojkar och flickor ligger i olika förväntningar.
– Vi måste våga ställa krav och se individen; se förbi yttre beteenden. Alla elever har olika ageranden men alla vill lyckas innerst inne och det måste vi hjälpa dem med, säger Sofie Lindén.