Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Mindre peng till grundskolan

Statistik från Skolverket visar att Norrköpings kommun lägger mindre pengar per elev än genomsnittet i Sverige. "Om vi vill skapa bra villkor för alla barn så behöver vi tillföra resurser", säger Lars Stjernkvist (S).

Norrköpings kommun lägger mindre pengar på grundskolan än rikssnittet.

Norrköpings kommun lägger mindre pengar på grundskolan än rikssnittet.

Foto: Matz Glimhed

SKOLA2018-09-29 16:00

Det skiljer sig ganska mycket mellan landets kommuner när det handlar om hur mycket pengar man lägger på grundskolan – det visar ny statistik från Skolverket som nu presenteras av Nyhetsbyrån Siren. Ett exempel är Sorsele där undervisningen i den kommunala grundskolan för 2017 kostade 99 500 kronor per elev medan motsvarande kostnad i Simrishamn var 46 700 kronor per elev. När man pratar om kostnader för grundskolan handlar det till stor del om personal.

– Till 95 procent består undervisningskostnaden av lärarlöner och löner till rektorer, säger José Luis Berrospi, undervisningsråd på Skolverket, till Nyhetsbyrån Siren.

I Norrköpings kommun gick enligt denna statistik förra året 11 894 elever i de kommunala grundskolorna och slår man ut kostnaderna blir det 56 900 kronor per elev. Detta är en ganska låg kostnad i jämförelse med till exempel Linköping där kostnaden per elev är 63 900 kronor – genomsnittet i Sveriges kommuner är 60 700 kronor per elev.

– Det finns flera saker som kan påverka. Om en kommun har fler legitimerade lärare, lektorer eller förstelärare, som har högre lön, kan det bli dyrare. Eller om kommunen har en bättre lärartäthet, alltså helt enkelt fler lärare, säger José Luis Berrospi.

Det är alltså inte så enkelt som att säga att det är bra att hålla ner kostnaderna för skolan: det handlar också om att upprätthålla kvaliteten på undervisningen – något som accentueras om det finns utmaningar i form av till exempel områden och skolor där resultaten är låga. Det här är en situation som varit tydlig i Norrköping där skolresultaten under ett antal år har legat lågt i vissa skolenheter jämfört med rikssnittet. På senare tid har olika åtgärder vidtagits och resultaten har också höjts något men ligger fortfarande ganska lågt i en nationell jämförelse.

Kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S) presenterade innan valet ett förslag om att höja lönerna för de lärare som väljer att jobba i skolor som har större utmaningar och ser också ökad lärartäthet som önskvärt i många av kommunens skolor.

– Med tanke på att vi har fler elever här i kommunen som behöver extra stöd och en lägre utbildningsnivå i allmänhet så borde vi ligga högre. Om vi vill skapa bra villkor för alla barn så behöver vi tillföra resurser, säger Lars Stjernkvist.

– Det är därför vi vill göra dessa riktade insatser med höjda löner men vi behöver också höja lärartätheten i vissa skolor, framförallt när det gäller mindre barn, där har lärartätheten betydelse.

011-200 472

Statistiken för länet

Siffror för 2017 enligt Skolverket

Norrköping: 11 894 elever, kostnaden är 56 900 kronor per elev.

Söderköping: 1 371 elever, 59 600 kronor per elev.

Finspång: 2 003 elever, 58 600 kronor per elev.

Valdemarsvik: 640 elever, 62 500 kronor per elev.

Linköping: 13 248 elever, 63 900 kronor per elev.

Vadstena: 613 elever, 72 600 kronor per elev.

Motala: 3 996 elever: 58 000 kronor per elev.

Mjölby: 2 812 elever: 60 500 kronor per elev.

Åtvidaberg: 1 094 elever, 63 700 kronor per elev.

Ödeshög: 504 elever, 63 700 kronor per elev.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!