Utbildningskontoret gjorde i slutet av augusti, inför höststarten, en analys av hur rekryteringsarbetet fungerat, efter alla annonser som legat ute.
Rekryteringen påbörjades under våren, men då det är så svårt att få tag i lärare drog det ut så mycket på tiden att fick många rektorer gå in på sin semester för att lösa situationen.
Marknaden i dag är sådan att lärare på ett helt annat sätt än tidigare kan söka sig till andra kommuner eller friskolor. Rektorer fick i juni besked om att de tappat lärare. Från augusti 2015 till augusti 2016 var det 122 lärare som sa upp sig i Norrköping.
Rektorerna i Norrköping fick under sommaren klartecken för att kunna erbjuda lite högre löner vid nyanställning för att kunna rekrytera lärare i den tuffa konkurrenssituationen.
– Rektorerna har fått ett utökat utrymme att faktiskt erbjuda en lön som innebär att individen tackar ja, säger utbildningsdirektör Mats Olsson.
Lärarlönerna i Norrköping är förhållandevis låga. Snittlönen för en lärare på högstadiet i Norrköping är 29 700 kronor i månaden.
De statliga 34 miljonerna till lönelyft för lärare i stan kan som högst 40 procent av lärarna få del av.
Antalet anställda pedagoger i grundskolan är 1 584 och på gymnasiet 344.
I grundskolan, där volymökningen är stor, fanns inför höststarten 250 vakanta lärartjänster, med legitimationskrav. På gymnasiet sökte man 31 lärare.
– Gymnasiet är en mindre volym i grunden, det är färre elever. Men vi ser samtidigt att här är inte rekryteringsbehovet, ännu, så stort.
Av de 250 vakanta tjänsterna i grundskolan tillsattes 60 med behöriga lärare som kom från en annan huvudman, vilket kan betyda en annan kommun eller en friskola.
Drygt 50 tjänster tillsattes genom intern rörlighet, inom organisationen. Drygt 80 tjänster tillsattes med obehörig personal, som fått en tidsbegränsad anställning, i regel en termin. Nästan 40 tjänster var ännu inte tillsatta vid skolstart.
Lösningen blev ofta en tillfällig intern omorganisation, där en fritidspedagog fick gå in och ta undervisning, eller att en speciallärare fick kliva in och ta undervisning för en grupp istället för att ha en stödfunktion.
På gymnasiet lyckades man bättre med att fylla på med nyutexaminerade lärare eller lärare från en annan huvudman.
Susanne Furland, HR-konsult, har tagit fram en kompetensförsörjningsplan. Planen lyfter fram bristen på personal med rätt kompetens, samtidigt som barn- och elevantalet ökar mer än tidigare, vilket skapar brist på både lokaler och kompetens inom alla skolformer.
Ett arbete för att attrahera lärare har inletts, med bland annat kontakter med lärarstudenter. Och i ett projekt tillsammans med arbetsförmedlingen ska 30 servicevärdar anställas på skolorna, för att avlasta lärarna och arbeta med sociala elevkontakter. Där, liksom i vikariebanken, lägger man nu lika stor vikt vid personliga egenskaper som utbildning.
De stora elevkullarna kommer senare att nå gymnasiet. En ny gymnasieskola kommer att behöva byggas. Dessutom kan det bli 400 nya platser i ombyggda Ebersteinska när yrkesprogrammen flyttar. Också lilla De Geer-skolan, i dag mottagningsskola, är intressant. Antalet friskolor kan också bli fler.