På måndagen presenterades resultaten för niondeklassare i kommunens skolor – något Folkbladet skrev om i tisdagens tidning. Här kan utläsas att meritvärdena höjts men fler får också behörighet till gymnasiet. Fortfarande ligger dock resultaten i kommunen klart under riksgenomsnittet i samtliga mätta värden – dessutom är det några skolor (Borgsmoskolan, Klingsborgsskolan samt Vikbolandsskolan) där resultaten fortfarande ligger väldigt lågt och där de heller inte höjts.
Den styrande kvartetten i kommunen (S, C, KD samt L) beskrev på måndagen resultaten som ett trendbrott och ett tecken att man nu är på rätt väg. Det här är något som oppositionsrådet Sophia Jarl (M) ifrågasätter när Folkbladet pratar med henne på tisdagen.
– Det är såklart positivt att resultaten ökar något men jag gjorde en jämförelse med när vi gick in i mandatperioden; ska man prata om ett trendbrott ska det ju gälla ett antal år men flera av de mätta värdena är fortfarande sämre än de var 2014, säger Sophia Jarl.
Hon oroas dock mer över hur det kommer att bli de kommande åren.
– Här ser man att resultat kostar pengar. Det var ju så att 2017 tog rektorerna egna beslut att anställa fler personal för att nå upp till skollagens lägstakrav trots att det egentligen inte fanns pengar. Det kvartetten gör nu är att bortrationalisera 150 personer till höstterminen för att nå budget, hävdar Sophia Jarl.
– Det betyder att den personal som var delaktig till resultathöjningen inte kommer att finnas kvar.
När det gäller de skolor vars resultat släpar efter menar Sophia Jarl att det här är skolor som har speciella svårigheter.
– Det är skolor som har mycket elever från utanförskapsområden och för dessa är det absolut viktigaste att ha bra skolor. Nu blir man orolig för att klyftorna ökar ännu mer och det viktiga nu är att få behöriga lärare i dessa skolor, säger Sophia Jarl.
– En sak kan vara att titta på modeller där man kopplar lönen till hur komplext uppdrag man har som lärare, som till exempel i dessa skolor. Detta för att få upp lönerna och kunna rekrytera behöriga lärare dit där det behövs som mest. Sedan behöver vi öka lärarlönerna generellt också.
Hon landar i att politikerna måste lyssna mer på verksamheterna och att skolsektorn är underfinansierad.
– Lyssna mer på rektorerna, de som arbetar på golvet vet vad som behövs och är bra lämpade för att räta upp den här situationen.