På måndagen bjuder kommunen till presskonferens på Matteusskolan angående vårterminens preliminära betygsutfall för årskurs nio i de kommunala skolorna i Norrköping. Bakgrunden är att kommunens snittvärden under flera år legat en bra bit under riket och vissa skolor har fått lägre resultat än andra. Därför satsade kommunen förra hösten 30 miljoner kronor riktade till de skolor med tuffast utmaningar.
Två av dessa skolor är Borgsmo och Klingsborg som haft ett meritvärde under 160 (rikssnittet är 224 poäng vårterminen 2016).
– Det är glädjande att vi sett en markant förbättring hos dessa skolor. När det gäller Borgsmo och Klingsborg har de nu kunnat klättra över 160, berättar Sofie Lindén, utbildningsdirektör sedan 1 maj.
– Meritvärdet är oförändrat men likvärdigheten ökar, det är de med lägst resultat förra året som förbättrats mest.
Men medan dessa skolor förbättrats har andra skolor fått sjunkande resultat: till exempel Mosstorpsskolan, Vikbolandsskolan samt Navestadsskolan.
– Mosstorpskolan startade dåligt under höstterminen men har gjort ett väldigt bra jobb ändå under vårterminen. När det gäller Vikbolandsskolan har en grupp nyanlända placerats där och det har avspeglats i resultaten, säger Sofie Lindén som inte har hunnit prata med Navestadsskolan och inte kan uttala sig om orsaken där.
– Vi är inte nöjda men förhoppningsfulla, det är många som brinner för att vi ska bli lite bättre nästa år.
På det stora hela tangerar man alltså fjolårets resultat, man ökar det sammanlagda meritvärdet en poäng till 204 vilket fortfarande är 20 poäng under rikssnittet. Om man exkluderar nyanlända blir meritvärdet 215 poäng, också det oförändrat från 2016. När det gäller behörigheten till gymnasiet har den gått ner: från 76 procent 2016 till 74 procent 2017 (rikssnittet är 87 procent). Även här sticker tre skolor ut med positiva resultat: Råsslaskolan, Borgsmo och Klingsborg.
Trots allt menar även Olle Johansson att riktningen ändå är positiv .
– Jag känner mig mer trygg idag även om vi dippar lite. På sikt kan vi skapa en hållbar situation, säger Olle Johansson som pekar på att mycket handlar om de socioekonomiska faktorerna – det behövs åtgärder i bredare mening för att komma tillrätta med resultaten.
– Många har problem med trångboddhet, det är också viktigt med bra elevhälsa för att stötta och hjälpa på rätt sätt. Om regeringen nu gör verklighet av riktat socioekonomiskt stöd till skolor skulle Norrköping vara en av vinnarna.
Moderaterna i Norrköping pekar i ett pressmeddelande på att 26 procent av niondeklassarna inte är behöriga till gymnasiet och endast 63 procent klarar kunskapskraven i samtliga ämnen.
– Att skolresultaten försämras är tillsammans med den höga arbetslösheten Norrköpings fortsatt största problem, säger Roger Åkesson (M), andre vice ordförande i utbildningsnämnden.
– När var fjärde ungdom i Norrköping inte är behörig att fortsätta utbilda sig efter grundskolan så har den politiska ledningen misslyckats.