Innan jul släpptes den senaste "Pirls-undersökningen", en studie som mäter fjärdeklassares läsförståelse världen över. Första gången svenska elever var med var 2001, och då toppade Sverige listan. Sedan dess har läsförståelsen sjunkit och svenska elever tappat i placering – tills nu. 2016 vände nämligen trenden uppåt igen och svenska elever ligger nu på samma nivå som 2001.
Susann Haag Wallberg har jobbat som svenska- och engelskalärare sedan millenieskiftet. Hon ser flera orsaker till att läsförståelsen gått ner.
– Elever läser mindre hemma, samtidigt som de måste kunna läsa texter på en högre nivå nu jämfört med tidigare då kunskapskraven i olika ämnen blivit högre. Tidigare lärde man sig att läsa och avkoda, men man ägnade sig inte så mycket åt själva läsförståelsen. I dag måste elever kunna tolka texter och läsa mellan och bortom raderna. Och vara källkritiska, exemplifierar hon.
Genom olika satsningar har stort fokus satts på just detta, inte minst i den senaste läroplanen från 2011. Susann Haag Wallberg är en av handledarna inom läslyftet och eleverna i skolan får träna upp sin förmåga att analysera texter redan från lågstadiet. I Svärtingehus använder sig lågstadieeleverna av olika lässtrategier, medan mellanstadieeleverna läser enligt "cirkelmodellen".
– Vi jobbar med olika texter tillsammans, som tidningsartiklar och argumenterande texter. Eleverna får sedan skriva texter utifrån olika mallar. Vi jobbar mycket tillsammans, läser högt, ställer frågor och diskuterar, exemplifierar Susann Haag Wallberg arbetet på mellanstadiet.
Dessutom läser alla elever i stort sett 20 minuter varje dag i skolan.
– Man måste läsa mycket för att bli en god läsare. Att kunna läsa är viktigt i alla ämnen i skolan, säger Susann Haag Wallberg, som känner att skolan är på god väg när det gäller undervisning i läsförståelse:
– Men sedan vill man ju alltid göra bättre och mer. Men jag känner att vi har verktygen för att utveckla undervisningen!
Olle Thunholm och Isabell Strykholm går i klass 5D. De gillar att diskutera texter som de läser. Framför allt om boken de läst är bra:
– Då kan ju andra ta del av den!, säger Olle.
Att vara källkritiska är något den här generationen växer upp med att verkligen behöva vara, då mycket fakta söks på internet.
– När vi hade NO gick vi in på olika hemsidor och letade fakta. Då fick vi vara källkritiska och jämföra med vad som stod på andra hemsidor, säger Isabell.