Det är Dagens Samhälle som tittat närmare på hur svenska skolor arbetar med säkerhetsfrågan. En fråga som hamnade högt upp på agendan efter skolattacken i Trollhättan 2015 då en beväpnad person angrep personal och elever.
Enligt en stor enkät som de gjort har över 70 procent av kommunerna höjt säkerheten de senaste åren.
Passerkort, kameraövervakning och registrering av besökare är några åtgärder som blivit allt vanligare för att skapa en trygg miljö.
Drygt en fjärdedel av skolorna tar även in extern hjälp i form av väktare eller ordningsvakt.
Claes Göransson är gymnasiechef för De Geer, Kungsgård, och Lärlingsgymnasiet och på de skolorna finns i dag en ordningsvakt dagligen för att se stävja bråk och stökigheter.
– Det är väl ett och ett halvt år sedan nu som vi, på grund av olika anledningar, började med det här. En del i det är att vi i dag har ungdomar med olika bakgrund och religion och det har varit en hel del sammandrabbningar och polisingripanden. För att dämpa den här vardagliga irritationen så började vi testa med att ta hjälp av ett vaktbolag. Vi tog helt enkelt in en ordningsvakt, men vi var noggranna med att det skulle vara samma kille så att det inte är någon ny varje dag utan det här är ett långsiktigt arbete, säger han.
Ordningsvakten cirkulerar varje dag mellan de olika skolbyggnaderna och finns hela tiden redo att rycka in om något skulle hända.
Under den här tiden har han hunnit bygga upp en bra relation till eleverna menar Claes, och effekterna har varit positiva.
– Absolut, det har haft en väldigt dämpande effekt.
Hur ser du på att det gått så långt att man får ta in en ordningsvakt?
– Det är ju naturligtvis beklagligt att man behöver ta in utomstående och specifik kompetens bara för att behålla lugnet och studieron i skolan, säger Göransson och förklarar att planen är att försöka klara sig utan vakt till hösten igen.
– Vi tänker att vi byggt upp sådana rutiner och tack vare hans närhet fått lite mer vetskap kring hur man hanterar droger och annat. Vi hoppas att vi ska kunna klara oss utan den här kompetensen.
Anders Palmgren är gymnasiechef för Ebersteinska och Hagagymnasiet. Där ser situationen lite annorlunda ut. Där finns inga väktare eller ordningsvakter.
– Nej, vi har arbetat hälsofrämjande och förebyggande och har skolvärdar istället. Skolvärden är en vuxen person som inte är upptagen med lektioner och som vistas bland eleverna för att se vad som händer och som snabbt kan kalla på hjälp om det uppstår situationer, säger han.
I och med den ombyggnad som nu sker på Eber har det också förts diskussioner om att införa speciella taggar som eleverna ska använda för att ta sig in i byggnaden.
– Tanken är att de ska ha det nu. Det har även diskuterats om vi ska ha kameror, säger Anders.
Hur upplever du situationen, har det blivit bråkigare och stökigare i skolan?
– Det har kanske blivit ett tuffare klimat. Många ungdomar mår sämre psykiskt och droganvändandet har ökat. Det är klart att är det fler ungdomar som inte mår bra då kan konflikterna öka. Det finns också en ökad stress i samhället idag och då kan situationer snabbt bli allvarligare än tidigare, men jag upplever inte att personal och elever är rädda. Tvärtom, säger Anders.