Det var 1999 som Norrköping Second Chance School startade som den första i Sverige och det handlar precis som namnet mer än antyder om en andra chans. Från början har man varit kopplad till Hagaskolan i Marielund men kommer framöver att flytta ut till Bråvalla – mycket på grund av närheten till yrkesutbildningarna där.
Alltså är det i januari 20 år sedan starten och på fredagen uppmärksammas detta genom en konferens i Hörsalen som avslutas en paneldebatt om hur man ska hitta vägar in på arbetsmarknaden för ungdomar som riskerar att hamna utanför. På plats finns en hel del av Norrköpings skolpersonal – Hörsalen är i det närmaste fullsatt – som får höra flera föreläsare: bland annat finns Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson, uppvuxen i Norrköping, på plats.
– Sist jag stod på den här scenen var 1978 då jag sjöng "Bridge over troubled water" med en kör, berättar Peter Fredriksson och drar ner skratt från publiken.
Han berättar om Skolverkets arbete för en likvärdig skola och hur viktig personalen ute i skolorna är för att förbättra den svenska skolan.
– På Skolverket blir man ofta påmind om det som inte fungerar men det är också viktigt att påminna sig om allt som är bra, allt är inte svart eller vitt, säger Peter Fredriksson och fortsätter med att ta upp digitaliseringen av skolan och flera andra frågor.
Det handlar om nära 1000 elever som gått på Second Chance School sedan starten och det är speciellt en sak som skiljer denna skolform från den ordinära skolan.
– Här fokuserar man inte på en allmän kursplan utan mer på vad eleven själv vill och behöver, det är helt individuellt, berättar Fredrik Franzén (L), ordförande för skolans styrgrupp, som tillägger att undervisningen kan riktas mot ett visst område eller bransch som eleven söker sig till.
– Sedan är vi ju en del av det europeiska nätverket E2C Europa som ger möjligheter för våra elever att komma ut på olika sätt.
Förutom i Norrköping finns nu Second Chance School i Linköping, Tyresö och Malmö.
– Det här är en framgångsrik väg att nå den här målgruppen och vi kikar på om skolformen kan växa i någon form för denna sorts utbilfning har bara blivit mer och mer relevant och det finns det också en politisk enighet vilket är bra för långsiktigheten, skolområdet kan ju emellanåt bli ett politiskt slagfält, avslutar Fredrik Franzén innan han går in på konferensen för att lyssna på nästa föreläsare.