Det beslutade utbildningsnämndens ledamöter under nämndmötet på onsdagen. Sedan 1992, då det fria skolvalet infördes, har elever och föräldrar kunnat välja skola. Det har dock inte varit något krav att göra ett aktivt val, och i Norrköpings kommun har man haft som norm att placera de barn som inte gjort det i en skola enligt närhetsprincipen.
Efter en dom mot kommunen, då kommunen inte utgått från en vårdnadshavares val av skola, har ett projekt inletts med målet att ge förutsättningar för vårdnadshavare till barn som börjar förskoleklass eller årskurs sju att välja skola inför läsåret 2020/21.
– Vi har en skyldighet att erbjuda det eftersom att skollagen säger att vårdnadshavare ska ges möjlighet att göra aktivt skolval, kommenterar Kikki Liljeblad (S), ordförande i utbildningsnämnden.
Moderaterna välkomnar det aktiva skolvalet:
– Det är för få familjer som nyttjat möjligheten att välja i vilken skola barnen ska få sin utbildning. Nu måste kommunen informera mer om både de kommunala skolorna och om friskolorna, säger Mia Vargö (M), andre vice ordförande i utbildningsnämnden.
Hon är medveten om att det fria skolvalet fått mycket kritik för att segregationen i olika skolor ökat, och håller till viss del med i den kritiken. Hon menar dock att kritikernas lösning att ta bort det fria skolvalet helt är fel:
– Lösningen kan ju inte vara att ta ifrån familjer rätten att välja skola. Lösningen är att alla gör ett aktivt val och att vi som kommun har ett väl genomarbetat och hållbart system för vilka kriterier som ska gälla för elever att få börja på en viss skola, säger Mia Vargö.
Kikki Liljeblad menar att man kan jobba med segregationen ur flera perspektiv:
– Vi har ju en bostadssegregation som vi kan jobba med genom en blandad bebyggelse. Vi behöver också jobba med att göra ett aktivt val, att föräldrar väljer en annan skola än den i närheten, säger hon.
Det aktiva skolvalet innebär att alla som börjar förskoleklass och årskurs sju måste välja vilken skola de vill gå på. Även om man väljer den som ligger närmast bostaden. Kikki Liljeblad tror att många säkerligen kommer att välja den närmaste skolan, men att det finns de som kommer tänka ett varv till.
– Det kan säkert vara de som tidigare tänkt att man ska gå på en viss skola för att ”spåret” (exempelvis att Lindö- och Smedbyungdomar hamnar på Djäknepark i årskurs sju reds.anm), sagt så, men som nu kanske gör ett annat val.
Visar det sig att en skola får fler ansökningar än det finns platser, råder olika turordningsregler. För elever i förskoleklass gäller först och främst rimligt avstånd, följt av syskonprioritering, relativ närhet och lottning. För årskurs sju gäller först absolut förtur (gäller de elever som exempelvis går i musikklass som får behålla sin plats), rimligt avstånd, relativ närhet och lottning.
Vänsterpartiet motsatte sig beslutet:
– Vi är förvånade och bestörta över hur lättvindigt detta beslut lades fram och togs utan en djupare diskussion om risker och konsekvenser, säger Elin Melander (V) och fortsätter:
– I andra kommuner har det blivit rörigt, dyrt och många upprörda känslor när detta införts. Vi vet att skolval leder till ökad segregation där rika föräldrar väljer bort skolor med fler arbetarklasselever. På så sätt blir Norrköpings skolor ännu mer ojämlika och det förvånar oss att Socialdemokraterna inte ens ser den risken.