– Vi är här för att arrangera en utställning av våra råttor samt anordna en tävling, Agility Grand prix, förklarar Alexandra Nagy, från Norrköping, och sekreterare i riksföreningen.
Och i startlistan ser vi råttnamn, som Sixten, Lucia, Skitlurken, Poseidon och Snigel.
Vad innebär Agility Grand prix?
– I princip, säger Linda Nilsson från Finspång, som också sitter i styrelsen, att vårt agility är samma sak som agility för hundar, det vill säga att djuren ska klara av en hinderbana på tid.
– Och då handlar det om att de ska klättra över och under olika hinder och det kan vara slalombanor de ska ta sig igenom och även olika balanshinder. Och vår tävling får råttor omfattar tre klasser, nämligen standard, pet och agility.
Vad handlar klasserna om?
– I klassen standard bedömer domarna råttans färg, färgtäckning. Det är i princip en utseendemässig klass, säger Alexandra Nagy, som för övrigt vann det åtråvärda vandringspriset ännu en gång.
– Pet handlar om att bedöma råttans dagskondition. Det vill säga hur välskött den är, hur bra den mår och hur den har det med temperamentet. Egentligen handlar det om att kontrollera råttans sällskapsdjursegenskaper.
Och agility?
– När jag berättar för andra att vi har agility för våra råttor, tror dom först att vi springer runt en bana med våra råttor, precis som i hundarnas agilitytävlingar, säger Linda Nilsson.
– Men så går det inte till i råttornas agility, utan vi håller oss på ett bord, på vilket vi satt upp en bana med små hinder. Sedan får man försöka locka råttorna genom och förbi de olika hindren på tid. Och det blir ofta ganska mycket lockande, eftersom råttor inte är lika intresserade som hundar av hinderbanor.
Och inte lika lätta att lära ut saker till?
– Jo, jag anser att råttor är lika lätta att lära ut saker till, som till hundar. Men råttor är mer lika kattor, på det viset att, ok jag fixar hindret, men jag gör det när jag själv känner för det. Så man får ha lite tålamod med sin tävlande råtta, med andra ord...
Hur går själva träningen till med råttor?
– Mycket av träningen går ut på att få en väldigt bra kontakt med sin råtta, säger Alexandra Nagy. Det handlar om att råttan får tillit till sin förare inför en agilityrunda och att råttan verkligen ska vilja följa dig runt banan.
– Så träningen går inte så mycket ut på att vi tränar hinderhoppning, utan vi övar mer upp kontakten mellan oss och råttan.
Spelar dagsformen in även på råttor?
– Ja, absolut, säger Linda Nilsson. Ena stunden kan råttan gå igenom hinderbanan hur snabbt som helst, för att i nästa stund bara sätta sig ned och tvätta sig.
Hur gamla blir såna här tamråttor?
– Ungefär 2,5 år, säger Alexandra Nagy. Och när det gäller agility, är de som bäst i junioråldern, då de oftast har mer energi än äldre veteranråttor. Sedan brukar det vara så att honor generellt är lite mer pigga och upptäcktsglada, än hanar, som ofta är lite mer lata och mest tycker om att bara ta det lugnt i livet.
Hur är det med sjukdomar hos råttorna?
– Det är ju inte alls som hos vilda råttor, men visst kan även våra tamråttor drabbas av sjukdomar, men i det fallet är det som hos vilket annat sällskapsdjur som helst.
Är tamråttor dyra?
– De brukar kosta drygt 300 kronor styck hos speciella uppfödare, vilket vi rekommenderar från föreningens sida, och kanske halva priset i djuraffärer.
Slutligen, vad är det bästa med att äga en råtta?
– Det är nog när man upptäcker att det är så mycket djur i en så här liten kropp, säger Alexandra Nagy.
– Och det är fantastiskt sociala djur, tillägger Linda Nilsson.