Pappersexperten
Hur starkt är pappret, hur mycket ljus släpper det igenom och hur fuktigt är det. Det vet papperslabbet på Skärblacka bruk. - Vi gör kontinuerlig kvalitetskontroll, säger Annette Nilsson, som är chef för papperslabbet.
Hur väl stöter pappret bort vatten? Det testar Bengt Widholm.
Foto:
- Vi hjälper också utvecklingsingenjörerna med utprovning av nya "recept". Bland annat relationerna mellan massa och kemikalier kan påverkas för att få fram starkare, billigare och bättre papper.
Sedan november förra året finns två laboratorier på Skärblacka bruk, papperslabbet och ett processlabb. Tidigare såg organisationen litet annorlunda ut.
- Den nya organisationen innebär mer varierande arbetsuppgifter, anser Annette Nilsson.
Dag- och skiftlabb
I Skärblacka tillverkas flera olika papperssorter. Fluting (det veckade skiktet i kartong), maskinglättat papper (blankt på ena sidan, används till bland annat sterilt papper, samt bröd- och godispåsar) och säckpapper. Alla typerna av papper testas.
Papperslabbet är indelat i två arbetsområden, skiftlabbet och daglabbet. De ligger precis intill varandra i samma lokal. Skiftlabbet är tätare upplagt, mer koncentrerat.
- Det är mycket stående och gående, säger Annette.
I båda labb-delarna görs kvalitetsprov, men arbetet skiljer sig litet åt. I skiftlabbet sker en del prover mer automatiserat, medan de utförs manuellt i daglabbet, Daglabbet gör också en del andra uppgifter än skiftlabbet.
- Vi tar hand om reklamationer och gör utredningar och vi testar konkurrent-papper, berättar Anette Sandgren, som arbetat på bruket sedan 1975.
Pappersrobot
Pappersproverna från fabriken dunsar in till labbet via rörpost. Bengt Widholm, som jobbar på skiftlabbet, gör en så kallad snabbkonditionering genom att suga luft igenom pappersarken med vakuum. Annars tar det fyra timmar för arken att bli redo för de olika proven. Den tiden har man inte i skiftlabbet, men i daglabbet låter man pappret ligga den tiden. Bengt provar rivstyrkan i pappersarket med en speciell maskin, han tittar på ljusheten och hur pappret släpper igenom luft.
Nästa moment är pappersroboten, där egenskaper som papprets styrka, glans, grovlek och pappersfibrernas vinkel kontrolleras. Varje vecka sker en teknisk kontroll av roboten, den här gången är det tekniker Lars Augustzén som utför den.
Cobb
Anna Larsson matar in papper i roboten, det enda manuella momentet på just detta instrument. Pappret är tunt och är litet besvärligt att mata in utan att det skrynklar sig, men Anna har vanan inne. I papperssammanhang talar man om ytvikt - vikt per kvadratmeter. Tidningspapper har en ytvikt på omkring 40,45 gram medan fluting väger 150 gram. Pappret som Anna matar in i roboten väger bara 25 gram per kvadratmeter.
Här finns också en apparat som kallas formationsmätare som mäter flockigheten i pappret, dvs hur fibrerna klumpat sig vilket syns för blotta ögat när man håller pappret mot ljuset. Ju högre ytvikt, desto svårare att se.
- Flockigheten påverkar tryckbarhet och styrka, säger Annette.
Med hjälp av en metod som kallas cobb, testar Bengt papprets förmåga att stöta bort vatten.
De kontroller som görs i labbet vidarebefordras till fabriken, där personalen vid maskinerna gör eventuella justeringar.
- Vi gör proverna, de bedömer om något ska ändras, säger Annette.
Så jobbar vi med nyheter