- Vi brukar ansöka varje år, men vi har ändå inte skjutit en enda skarv på många år, säger Johan Axelsson. För det skulle göra varken till eller ifrån, om vi sköt några skarvar och prickade ett antal ägg.
Varför gör ni då en ansökan över huvudtaget?
- Det är mest om det skulle bli en förändring av situationen, för det här med skarven är lite självreglerande. Finns det ingen fisk, så finns det inte heller någon skarv. Och skarven har redan tömt grundområdena på fisk, så idag häckar dom i Glan och flyger sedan iväg och jagar fisk i Bråviken och i Roxen mest.
- Och när det nu finns tusentals skarvar, känns det som en piss i havet att åka ut och skjuta några stycken av dem. Det gör varken till eller ifrån.
Så länsstyrelsens beslut om skyddsjakt och ägg prickning har ingen betydelse?
- Nej, inte ett dugg. Det beslutet tar de mest för att de känner att de måste ta det, men någon effekt på skarven ger det ju inte.
Vad skulle krävas för att få bukt med skarvproblemet?
- Man måste försöka mer eller mindre utrota dem, om man ska komma åt problemet. Det är precis som med sälen ute i kustbandet, som också måste hållas efter mycket mer, om man ska nå någon effekt.
- Som det nu är med skarven i Glan, får man lite skyddsjakt samtidigt som länsstyrelsen fredar alla öar där det redan finns häckning.
Men att pricka ägg, år efter år då?
- Det kan man inte göra i Glan, för att det är så höga träd och man får bara tillstånd att pricka ägg vid nyetablering, men inte på de befintliga kolonierna i Glan.
Så länsstyrelsens tillstånd känns värdelöst?
- Nja, det är ändå bra att vi söker och får det varje år, för skulle det bli ytterligare en nyetablering på någon ö, så har vi i alla fall chansen i ett sånt läge att åka och skjuta ett antal fåglar.
Läs mer i onsdagstidningen
