Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Här hänger det på låset...

Hur mår belysningsstolparna i Skärblacka?
En fråga som inte är så konstig som den kan låta, eftersom stolpar rostar och riskerar att ramla omkull.
- Ingen stolpe står för evigt och därför utför vi de här testerna för att kolla skicket, säger Michael Hirth när vi träffar honom vid en stolpanalys i Skärblacka.

Michael Hirth kontrollerar här en belysningsstolpes skick i Västergårdsvägen i Skärblacka. Detta genom att trycka bort den lite med sin maskin och sedan dra stolpen till sig. - En så kallad stabiliseringsprovning som visar stolpens skick, säger Michael Hirth.Foto: Robert Svensson

Michael Hirth kontrollerar här en belysningsstolpes skick i Västergårdsvägen i Skärblacka. Detta genom att trycka bort den lite med sin maskin och sedan dra stolpen till sig. - En så kallad stabiliseringsprovning som visar stolpens skick, säger Michael Hirth.Foto: Robert Svensson

Foto:

SKÄRBLACKA2006-10-25 06:00
- Vi är från Tyskland och jobbar på uppdrag av Norrköpings kommun, berättar Michael Hirth. Den här gången har vi även gjort så kallad stabiliseringsprovning på belysningsstolpar i Östra Husby, Jursla och i Ljunga. Och just i Ljunga hittade vi två stolpar som var så rostiga i nedkanten att det börjat gå hål rakt igenom stålet, så de var tvungna att bytas ut omedelbart.
Får ni många frågor från allmänheten vad ni sysslar med?
- Ja, en hel del kommer fram och är nyfikna. De flesta tror att vi rätar upp stolpar som blivit sneda eller att vi kollar elen i stolpen, men så är det alltså inte.
Hur går själva kontrollen till?
- Vi belastar en stolpe i taget med en ständigt ökande kraft och samtidigt mäter vi stolpens värde. Vi böjer stolpen åt olika håll och registrerar alla värden på ett diagram i en dator på vårt fordon. Bland annat kan vi simulera storm på stolpen och kolla att den tål ett visst vindtryck.
Var är stolpens svagaste punkter?
- Det är runt locket där alla sladdar finns bakom samt nere vid gatan och även nere i fundamentet under jord. Med våra mätningar kan vi se värdena hela vägen ner och kolla stolpens skick.
Vad kan påverka att stolpen rostar och rent av riskerar att ramla omkull?
- Det är allt från hundars urin till vägsalt, men även markfuktighet och vissa svängningar i marken. Så en stolpe påverkas av många faktorer.
- Samtidigt är det väldigt olika, säger Michael Hirth. Vi kan komma till 30 år gamla stolpar som fortfarande är stabila, samtidigt som vi kan kolla nyare stolpar, som trots förzinkning och målning med korrossionsskyddsmedel uppvisar betydande skador.

Egen metod
Elingenjör Paul Lundmark på Norrköpings kommun:
- Vi anlitar den här firman från Tyskland sedan 1999, för att de med en egenutvecklad unik metod, kan få fram vilka stolpar som är dåliga och måste bytas ut.

Fem år framåt
- Efter deras prov så garanteras att godkända stolpar klarar sig i minst fem år framåt.
Vad är fördelen med tyskarnas metod?
- Att vi inte byter ut några bra stolpar i onödan, vilket vi skulle göra om vi generellt bytte ut alla belysningsstolpar efter ett visst antal år.
- Nu byter vi endast ut de dåliga stolpar som avslöjas tack vare tyskarnas stabiliseringsmetod och det rör sig bara om cirka två procent av alla stolpar medan de övriga får stå kvar till åtminstone nästa kontroll.
- Efter kontrollen kommer vi att måla dom rostiga stolpar som klarar provet. Då håller dom ännu längre, tillägger Paul Lundmark.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Skärblacka