Hur kommer det sig att ni sålt en brandbil till Iran?
– Vi fick en förfrågan om vi hade någon brandbil att sälja och det hade vi. Det vill säga att i båda fallen bilförsäljningar handlar det om dubletter, det vill säga att vi hade två ungefär likadana brandbilar i vår ägo.
Vet du vad den ska användas till i Iran?
– Det var någon i Iran som alltid önskat sig en egen brandbil i födelsedagspresent och nu var det några kompisar i Iran, som via någon kontakt här i Sverige, så de köpte den här och skickade sedan bilen till Iran. Och nu har vi fått besked om att man i Iran är intresserade av att köpa flera brandbilar.
Är ni intresserade av att sälja fler bilar?
– Ja, om vi kommer överens om priset och det som sagt handlar om en dublett, det vill säga att vi har två ungefär likadana brandbilar. Då kan vi tänka oss att sälja någon mer. Dels för att få in pengar till andra satsningar här på museet, dels för att vi är trångbodda och har fullt med bilar både i museet och i den lagerlokal vi disponerar en bit bort från museibyggnaden.
Vad har ni för nyheter i museet inför den här säsongen?
– Bland annat har vi byggt ett nytt fack, där vi visar hur det fungerade förr med stadsvakten och tornvakten, som spanade efter bränder. Under vintern har vi också byggt upp ett så kallat spruthus, som vi nu kan visa för besökarna.
Vad användes det till?
– I spruthusen fanns bland annat en vattenspruta och hinkar att hämta vatten i, utifall att det började brinna i kvarteret.
– Vi har fått tag i en inventarieförteckning över ett av Norrköpings gamla spruthus och delvis har vi fått tag i riktiga grejor, som funnits i spruthus i Norrköping för länge sedan.
– Under en tidsperiod fanns det ett spruthus i varje kvarter och jag tror att det vi har, är en pump och en vagn från spruthus nummer nio på norr, nånstans vid Sandgatan, som vi ställt in i vårt nybyggda spruthus.
Hur användes de?
– Man fick bära fram vatten till sprutan för på den tiden fanns det inget vattennät i Norrköping. I inventarieförteckningen stod det att man skulle ha 80 langarhinkar till den sprutan.
– Så om det brann i kvarteret fick alla ställa upp och hjälpa till att släcka och bland annat bära fram vattnet i hinkarna. Och hinkarna var byggda med en spets neråt, så att man inte kunde fuska och ställa ner den för att vila. För när det brann, fanns det ingen tid för vila...
Hur länge fanns spruthusen i tjänst?
– Norrköping fick en yrkesbrandkår 1875 och då lär man ha börjat avveckla spruthusen därefter.