Det fastslog simmaren Bengt Baron, 60, när han kom tillbaka till Finspång nyligen, för att berätta för SPF Seniorerna om sin karriär, både i vattnet och på land efter simningen.
– Jag bokförde alla mina träningspass i simhallen i Finspång och kom fram till att jag avverkat 8,5 miljoner meter i vattnet, från att jag tog guld i 70-iaden i 10-årsåldern och fram till att jag tog OS-guld i Moskva som 18-åring.
– Totalt genomförde jag cirka 2 500 träningspass i bassängen före och efter skolan och cirka 500 pass i gymmet under den här perioden och många har frågat om det var värt all träning, för att vinna OS-guldet.
Och var det det?
– Ja, absolut, säger Bengt Baron. På min tid fanns det inga pengar att tjäna i simning, utan min tränare Björn Larsson sa tidigt, att, "om du vill satsa på simning, ska du veta att du kommer att sluta som ung och sluta fattig."
– Och så blev det, säger Bengt Baron. Men både jag och Pär Arvidsson, som ju också vann OS-guld i Moskva, hade tidigt en dröm om att med hjälp av simningen få ett stipendium till studier i USA. Och det lyckades både han och jag att klara av!
Varför lyckades just du och Pär så bra i simkarriären?
– Det var absolut enbart för att vi hade en väldigt engagerad tränare i Björn Larsson, som jobbade heltid på Stal, men ändå var med på varenda träningspass i simhallen.
– Dessutom hade vi många andra människor runt omkring oss, som stöttade oss. Vi tränade och tävlade i en mycket positiv miljö och det var orsaken till att vi orkade träna så mycket och lyckades nå vårt mål med OS-guld.
Bengt Baron hann även berätta om sin framgångsrika karriär inom företagslivet efter simkarriären och han fick många applåder av SPF-arna efter föredraget, som han kryddade med ett bildspel.
Träffar du din "OS-guldkompis" Pär Arvidsson någonting nu för tiden?
– Ja, absolut, vi håller kontakten och träffas regelbundet, även om Pär bor utanför San Fransciso numera. Men just nu är han och hans familj i Sverige och ska komma hem till oss i Stockholm, där jag bor sedan länge, för en middag.
Hur ofta är du annars i Finspång numera?
– Det händer, men det är inte så ofta. Jag har kvar en syster i Ljusfallshammar, men jag tror att många av mina vänner från ungdomsåren också har flyttat från Finspång.
– Men varje gång jag är här, brukar jag alltid åka några extra varv runt i Finspång och minnas min fina tid här i ungdomen.