I år förnyas jordbrukspolitiken i Sverige och resten av EU när CAP (Common Agriculture Policy) träder i kraft. I den strategiska planen som varje land tar fram står det till exempel vilka mål som ska uppnås och vad man kan få stöd och ersättningar för. Ett av stöden kallas kompensationsstöd och syftar till att lantbrukarna ska kunna fortsätta att bruka marken i områden som har sämre förutsättningar. Till exempel har Norrland högre kompensationsstöd än andra delar av landet.
Anna-Karin Utbult Almkvist är fårbonde på Missjö i Sankt Anna skärgård och är också representant för Skärgårdarnas riksförbund. De har reagerat på stödets utformning då bönder i bland annat östgötaskärgården har tilldelats det lägsta ersättningsbeloppet.
– Så fort man kommer ut på en ö har man helt andra förutsättningar. Marken är mycket magrare, regnar det på fastlandet så gör det inte det här. Samtidigt är naturvärdena höga, säger hon.
Kompensationsstödet bygger på bland annat typ av lantbruk, djurtäthet och i vilket geografiskt område man bedriver lantbruket. Skillnaden i ersättning är mer än dubbla beloppet beroende på Jordbruksverkets indelning. Alla öar som tillhör Sankt Anna har hamnat i området med den lägsta ersättningsnivån, medan till exempel Visingsö, och öar som tillhör Rönö, Skällvik och Mogata församlingar har lagts i en annan klass med högre ersättning. Orättvist och ologiskt menar Skärgårdarnas Riksförbund, då marken i ytterskärgården är betydligt magrare än i de fastlandsförsamlingar som öarna hör till.
– Det vi inte förstår är varför man inte lagt öarna här ute i den högre ersättningsklassen när de har gjort det på andra ställen, säger Anna-Karin Utbult Almkvist.
Som representant för Skärgårdarnas riksförbund har hon pratat med Jordbruksverket och fått hjälp av LRF för att lyfta frågan. Hon framhåller hur viktigt det är att människor ges förutsättningar att driva jordbruk i skärgården då det ger en stor miljönytta och skapar arbetstillfällen.
– Det vi vet är att skärgårdsbönderna minskar och blir allt äldre. De marker som det inte finns en lönsamhet på är de man överger först, och då växer det igen där.
Hon hoppas att Jordbruksverket ska tänka om när det gäller områdesindelningen.
– På något sätt känns det som att det blivit något fel när de gjort områdesindelningen. Kompensationsstödet är till för att utjämna förutsättningarna, så att man inte ska överge de här markerna som det är så mycket mera arbete med att sköta.
På Jordbruksverket kan ingen svara på varför stödet ser ut som det gör.
– Vi håller på att undersöka det här just nu så jag kan inte ge något svar än. Men så fort vi har det så kommer vi att meddela det, säger Julia Marcopoulos, utredare på Jordbruksverket.
Vem är det som har gjort indelningen?
– Det är inte en person utan det görs med olika metoder som måste godkännas av EU-kommissionen. Så det är ganska komplext och inte bara upp till oss. Jordbruksdepartementet måste också vara inblandat.
Men kan du hålla med om att det är en ologisk indelning?
– Jag väljer att inte lämna en kommentar just nu, då vi är mitt uppe i det här.
Men att ni jobbar med frågan betyder att det är något som inte riktigt stämmer?
– Det kan jag inte heller svara på.