Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Musselprojektet tar form

Är musselodlingar framtiden för skärgårdsbor? Projektet i Sankt Anna ser lovande ut, men ännu krävs mycket för att skapa en industri kring musslorna.

Musslor som satt sig fast vid repet.

Musslor som satt sig fast vid repet.

Foto: Gabriella Nilsson

Sankt Anna2011-08-11 03:00

Mats Emilsson, bosatt på Vänsö, åker ett par gånger i månaden ut till stationen som den kallas. Den består av ett rep som flyter på vattnet med hjälp av två bojar. Bojarna är förankrade i botten så att de inte flyter iväg. På linan som flyter på ytan är sex rep av olika kvalité nedsänkta i vattnet. Att repen är av olika kvalité beror på att Länsstyrelsen, tillsammans med skärgårdsbor, vill testa vad musslorna gillar.

- I juni letar de efter en plats, en båt, ett rep, en klippa eller brygga. De har ett otroligt starkt lim som de sätter sig fast med.

Filtrerar
Då är musslan i ett larvstadie och utvecklar sig sedan. Där sitter de på sin plats och filtrerar vatten och på så sätt filtrerar bort plankton och små partiklar. En mussla på tre centimeter filtrerar 2-3 liter vatten i timmen. Efter två till tre år är de redo att skördas och på så sätt tas kväve och fosfor upp. I vattnet i Sankt Anna är de då ett par centimeter stora. Att de inte blir större beror på den låga salthalten.

Att just Mats Emilsson blev tillfrågad av Länsstyrelsen beror på hans erfarenhet kring skärgården och av fiskodling. Även bröderna Aronsson på Birkö och Anders Johansson är involverade i projektet.

- Vi känner till de naturliga förhållandena här, säger Mats Emilsson. Musslan trivs i salt vatten där det är tillräckligt strömt, så att ny näring kan komma till den.

Kretslopp
För närvarande pågår forskning kring olika sätt att använda den skördade musslan. Av resterna kan man göra olika typer av djurfoder. Man kan också producera biogas.

- Det får framtiden utvisa. Idén är ju att lyfta ur kväve och fosfor och använda till något nyttigt.

Tanken är att skärgårdsbor ska försörja sig på detta, men då krävs en industri; stora odlingar, som kan skördas ofta och maskiner för att skörda. Maskinerna är kostsamma, så en samordning med flera odlingar längs med kusten är då nödvändig.

- Det här är jätteintressant. Den stora vinsten är en miljövinst. I förlängningen kan det ge arbetstillfällen, det är målsättningen. Fisket håller på att försvinna, det här kan vara ett alternativ. Och det här ser ut av vara en bra plats.

"Obekvämt"
Skulle odlingar startas är Mats Emilsson intresserad, men han ser att förfinade metoder och storskalighet krävs.

- Det är roligt att jobba med en utvecklingsdel och något helt nytt. Förr har man ju sett musslor som något obekvämt, som satt sig på båtar och nät. Men nu ser vi det som en resurs som kan ha nytta av, då blir det mer intressant. Nu är det musslor, man vet inte vad det blir nästa gång. Kanske havstulpaner som också filtrerar vatten?

Projektet i Sankt Anna påbörjades för två år sedan. Nästa sommar kommer det avslutas.

Nu hoppas Länsstyrelsen få EU-medel för att starta en storskalig musselodling i östgötaskärgården.

I samarbete med yrkesfiskare längs kusten

Totalt 14 stationer längs kusten

11 stationer består av ett rep av polyesterull.

Två stationer med nät (St Anna)

Två stationer (St Anna) med sex rep av tre olika material fästade på en långlina. De olika materialen är: PP-lina (16 mm), Polyesterull (16 mm), Nätstrumpa

Vid en musselodling i Mönsterås skördas 200 ton musslor per hektar och år, vilket innebär att 2000 kilo kväve och 200 kilo fosfor tas bort ur vattnet per hektar och år.

Miljömålsrådet bedömer musselodlingar som den mest lönsamma och metoden för att minska belastningen av näringsämnen i vatten.

Källa: Länsstyrelsen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om