Mikroalger, små cyanobakterier (blå-gröna alger), finns det mycket av i Östersjön.
- Man kan se dem med ögat, de är små, men nystar ihop sig och flyter upp till ytan och ansamlas.
Algen är rik på fosfor och kväve vilket gör att syrehalten i vattnet minskar, vilket leder till övergödning. Arten cyanobakterier är giftig och kan skada små barn, hundar och boskap.
- Den här metoden är användbar till att skydda skärgården eller en känslig strandremsa, säger Fredrik Gröndahl.
När klimatet är varmt och vattnet stilla kan alger synas väl. För att samla in algerna används samma metod som när man samlar upp oljespill, att man föser ihop algerna. KTH samarbetar med bland annat Björn Bisther för att hitta en bra metod. Därefter ska algerna kunna transporteras till en uppsamlingsenhet, som en tank till exempel och vidare till en biogasanläggning.
- De näringsämnen som övergöder Östersjön följer med upp, och de kan användas till biogas.
I sin tur kan biogasen användas till att elda eller elektricitet, en förhoppning är även att utveckla fordonsgas vilket ser ut att bli den mest ekonomiska vinningen. Restprodukter av biogas kan användas i jordbruk eller skogsbruk som gödningsmedel.
- Det här är i idé- och utvecklingsstadiet, men det finns ett stort intresse för det då det i vissa fall finns stora blomningar, inte bara här utan runt om i världen. Tanken är på sikt att det även ska generera arbetstillfällen.
Alginsamlingen pågår fram till 2013 och är en del av ett projekt runt om Östersjön, där även musselodlingar, makroalger och tillvaratagande av vass ingår.
Björn Bisther på Aspöja har hjäpt till med oljelänsarna, byggt om den med hjälp av KTH och ställt sin båt till förfogande.
- Det är ju deras koncept, men jag hjälper dem på plats, säger Bisther. Men vädret skiftar och med ändrade vindriktningar driver algerna ut till havs. Vi vill ha betydligt större ansamlingar än vi haft i år.
- Vi som bor här ute ser ju att Östersjön inte mår bra. Det känns skönt att göra en insats, säger han.