En teori är att lekplatserna försämrats, och där kan man underlätta.
- Bland annat jobbade vi 2010 med att kartlägga hur det ser ut vid kustmynnande vattendrag och havsvikar, säger Kenneth Claesson, naturvårdsförvaltare vid Länsstyrelsen i Östergötland. Där går både gädda och abborre upp och leker.
"Inte katastrof"
Claesson är noga med att påpeka att det inte råder något katastrofläge. Men ändå är det viktigt att utreda orsakerna.
- Det är inte het klarlagt vad som orsakar förändringarna. En är att det blivit en förskjutning i artsammansättningen som påverkar näringskedjan. Till exempel ökar skarpsill, som äter mer av växtplanktonätande djurplankton som i sin tur kan öka algblomningen. Det kan påverka i vilket grad rovfisken kan reproducera, säger Kenneth Claesson.
- Det kan också vara så att skarpsillen går in i grundare områden och äter rom och yngel. Även näringstillförsel till havet kan vara en bidragande orsak till förändrade artsammansättningar. Det kan alltså finnas flera olika bidragande händelseförlopp som påverkar, säger han.
En sammanställning av kartläggningen ska vara färdig i slutet av året.
Skyddad skärgård
Tobias Borger, vid Länsstyrelsen i Kalmar län, säger att det är svårt att avgöra hur fiskbestånden ser ut på olika platser, men ser en liknande problematik från Stockholm och längs med kusten. I Stockholm tror man att bestånden av gädda och abborre minskat med 90 procent på 20 år.
- Jag misstänker att vi har en likande problematik, framför allt i ytterskärgården. Över en tioårsperiod har bestånden minskat. Det är ett jättestort problem. Abborren har varit borta i många år. På vissa ställen finns stora individer, vilket tyder på att ingen rekrytering finns. Men i Östergötlands skärgård klarar sig bättre än vår. Här är vi exponerade för väder och vind kring Öland och Kalmar. Till exempel Sankt Anna skärgård är mera skyddad med sina små vikar och sund. De områdena verkar klara sig bättre.
Även Tobias Borger funderar över orsakerna. Även han hänvisar till födotillgång och övergödning. Trots provfiskning för att följa bestånden i vissa referensområden kan man inte säkerställa ökningen av fisk.
- Referensområdena pekar inte på en minskning, tvärtom. Men det kan vara stora lokala skillnader. Alla år är olika, säger Tobias Borger.
Svårt att förutspå
Yrkesfiskaren Anders Johansson på Kallsö håller med om att det är svårt att förutsäga beståenden. Samtidigt som han oroar sig, ser han att flera faktorer förändras till det positiva.
- Abborrbeståndet har gått ned kraftigt. Det är konstigt. Vi har provfiskat under ett par år, åt Kustlaboratoriet och vi såg att tillväxten skulle bli bra. Men så har det inte blivit. Men det ser bättre ut i år, den börjar komma. Förr var det bästa fisket längst ute i ytterskärgården, men så har det inte varit på många år. Men i år så finns det faktiskt fisk. Det verkar vara positiva signaler.
Beståndet av gädda ser även positivt ut runt Kallsö. Men oron finns där. Anders Johansson hör andra prata om bristen på fisk. Orsakerna är han inte heller säker på.
- Hur mycket skarven än äter, kan det inte vara hela sanningen. I vissa tider äter den, då är den inne på fjärdarna och abborren är ett lätt byte.
- Det går upp och ned. Sik har det funnits gott om, men gösen har minskat kolossalt. Trots fin blåstång och bättre vattenkvalitet ökar inte bestånden. Det är oroväckande.