– Så fort det lades ut en ny matta kom de första barnen hit till den nya lekplatsen. Barnfamiljerna har tagit över igen!, säger Nenne Carlson.
Han är församlingspedagog i Svenska Kyrkan i Borgs församling och en av de som jobbat hårt för att området ska bli tryggt. Som det där med att barnen ska våga gunga, åka rutschkana och klättra i klätterställningen i lekplatsen.
– Förut vågade barnfamiljerna inte gå hit. För där satt de, och även där på bänkarna, säger Nenne och sveper med handen bort mot kiosken.
De han syftar på är ungdomarna som gjorde att få vågade röra sig i centrumet. Som ägnade sig åt knarkhandel och att göra centrumet otryggt. Mitt emellan lekplatsen och kiosken ligger kyrkan och inte heller dit vågade barnfamiljerna komma till aktiviteter som anordnades.
Men nu är lekplatsen åter barnens. Och familjerna kommer till kyrkan för att ta del av aktiviteterna. För det har hänt en hel del sedan våren 2016 då polisen pekade ut området som ett "utsatt område". Tidningsrubrikerna glömmer kanske ingen; bilbränder, skottlossning, öppen knarkhandel, moppebränder, mord, misshandel... Centrumet var mer eller mindre urholkat, verksamheter och butiker nedlagda. Något var tvunget att göras.
– Vi blev inkopplade när det började brinna bilar. Vi behövde ta ett helhetsgrepp, säger kommunalråd Karin Jonsson (C), som är ordförande i områdesdelegationen vars främsta uppgift nu blev att fokusera på "ett levande närcentrum" och att trygga de sociala bitarna.
Hon beskriver hur det på flera håll hade gjorts försök att lösa problem, men att det saknades en gemensam drivkraft. En samordnare tillsattes och arbetet tog fart.
– Skola, förskola, fritidsgård, kyrkan, socialtjänsten, polisen, föreningar, alla började samarbeta. Vi märkte till exempel att skola och socialtjänst inte hade speciellt mycket kontakt, man såg inte mönster, säger hon.
Genom att på ett samordnat sätt ta tag i problemen, har man angripit den uppkomna situationen från flera håll, berättar kommunalråd Lars Stjernkvist (S).
– Några har lämnat brottets bana, andra har lagförts och hamnat bakom lås och bom. Fler poliser och väktare finns i centrum, exemplifierar han de saker som gjorts i lagens namn.
Utöver detta har den fysiska miljön förändrats: genom att ta bort garage har skrymslen och vrår försvunnit. Idrottstorget, med ett utegym, har skapats och belysningen i såväl centrum som upp till Borgsmoskolan har förbättrats.
– Man har snyggat till centrum och tagit bort klotter, exemplifierar Karin Jonsson.
Föreningarna i Klockaretorpet i samverkan (Kis) har skapat aktiviteter för att få de unga i sysselsättning. Kvällsvandringar har genomförts. Kulturskolan finns numera i området och eleverna i orkestern har haft sitt första uppträdande med Norrköpings symfoniorkester. Studiefrämjandet jobbar med tidiga insatser i barnfamiljer, Dolphins finns i området, likaså Unga Kris, Idrott utan gränser och Fritidsbanken som lånar ut sportprylar. Det är mer liv och rörelse och finns fler aktiviteter att välja mellan helt enkelt.
Kyrkans familjecentral är igång, likaså caféet Fikatorget som startades 2016. Kyrkans läxhjälp har lockat många och man lånar ut lokaler till elever i skolan som behöver extra lugn och ro.
– Det finns elever som annars suttit hemma. Genom att de kan låna våra lokaler har några faktiskt tagit sig tillbaka till skolan, säger Nenne Carlson.
– Det är fantastiskt bra det ni i kyrkan har gjort. Annars vet jag faktiskt inte hur det hade gått, säger Karin Jonsson.
Även om det är viktigt att lösa problemen på bred front, hamnar mycket av diskussionen på skolan – och hur viktigt det är att barnen lyckas där. Borgsmoskolan har fått extrapengar av kommunen och man kan se en markant skillnad i resultaten på bara något år.
– Att barn lämnar skolan med godkända betyg ökar oddsen för dem att lyckas betydligt. Det som hänt på Borgsmo betyder mycket, säger Lars Stjernkvist.
– Det är jätteviktigt att de lyckas, forstätter it-teknikern Håkan Pettersson, som jobbar med ungdomarna på Borgsmo- och Ektorpsskolan:
– Många unga känner sig inte tillräckliga och undrar hur deras framtid ser ut? Men jag märker en skillnad – förut ville alla bli skådespelare eller spela i Barcelona, i dag är det på en annan nivå, säger han och beskriver hur eleverna pratar om yrken där det efterfrågas arbetskraft här i stan.
Något som kan hänga ihop med att ungdomsarbetslösheten går ner – och att eleverna exempelvis ser att äldre syskon få ett jobb, resonerar Nenne Carlson.
Håkan Pettersson ser en markant skillnad i området i dag och tycker att samarbetet som finns visar att det går att vända utvecklingen:
– Med förenade krafter har vi fått det här att lugna ner sig. Jag har själv haft många samtal med elever om hur de ska bete sig. Att det finns andra vägar att gå än att slå sönder saker, säger han.
Lars Stjernkvist poängterar att det fortfarande finns problem att lösa i Klockaretorpet och att det kan komma bakslag. Men han vill gärna lyfta fram allt positivt som hänt – och berömmer de som han kallar eldsjälar som arbetar hårt varje dag för att få en tryggare stadsdel:
– Kommunen kan ta många kloka beslut, men vad vi inte kan besluta om är att det ska finnas eldsjälar. Det finns enskilda personer här som är riktiga klippor, bland annat Nenne och Håkan, säger han.