Radikala predikanter skrämmer till lydnad, moralpoliser bevakar kvinnor och barn hindras från att leka med barn av annan tro.
I en unik svensk studie har forskare från Försvarshögskolan undersökt salafismens och den salafistiska jihadismens inflytande i Sverige.
– Det här är en första ansats till att få en bra helhetsbild av de här miljöerna. Men det behövs mer forskning kring de här frågorna. Politiken och hela samhället bör förstå hur de här miljöerna påverkar den svenska samhällsutvecklingen, säger terrorismforskaren Magnus Ranstorp som är en av rapportförfattarna.
Enligt rapporten har miljöerna både utvecklats och vuxit sig starka på flera platser i svenska städer. Det framgår inte hur många personer som ingår i miljöerna, men i flera lokalsamhällen runt om i Sverige beskrivs hur det förekommer påverkan.
Några exempel:
I Gävle sätter salafisterna press på andra muslimer att bli mer radikala och inlemma sig i deras tro. De har tydliga kriterier kring vad som krävs för att leva som en ”riktig muslim”. Muslimer som vägrar riskerar att trakasseras.
I Borås sätts unga från tidig ålder i koranskolor och får lära sig att inte beblanda sig med det motsatta könet. Enskilda elever dricker inte skolans vatten och får inte måla med vattenfärg eftersom vattnet är ”kristet”.
I Västerås förekommer religiös påverkan blandat med kriminalitet. ”Det kan handla om ett gäng grabbar som kommer in i matbutik. Har kassörskan inte slöja på sig tar de vad de vill ha utan att betala, de kallar kassörskan för svennehora och spottar på henne”, berättar en polis i rapporten.
I Eskilstuna bevakar salafister hur kvinnor och barn klär sig. Heltäckande klädsel praktiseras långt ner i åldrarna.
I Göteborg uppmanade salafister vid förra valet andra att inte rösta eftersom det var ”haram” (förbjudet). ”De sa att på domedagen kommer du att få stå till svars för allt dumt politiker gjort om du röstar. De stod vid vallokaler i Hammarkullen, Hjällbo och Lövgärdet. Vid en vallokal viftades med en IS-flagga”, säger en kommunanställd.
I Arlöv har barn ”lekt IS” på förskolor och även uttryckt att de inte vill leka med barn av annan trosuppfattning då de anses ”orena”.
Forskarna framhåller att både salafismen och salafism-jihadismen utgör en minoritet inom sunniislam och inte representerar muslimer som grupp.
Men den salafistiska verksamheten riskerar att bidra till en fientlig inställning till demokrati, liksom till intolerans, diskriminering och hatbudskap, anser de. Dessutom utgör ideologin en inkörsport för islamistisk radikalisering och rekrytering till jihad, och rapporten framhåller att Sverige både haft en förhållandevis stor andel resande till jihadistgrupper utomlands samt två terrordåd på Drottninggatan i Stockholm på mindre än tio år.
Samhället tycks samtidigt ha problem att hantera påverkan från salafism. Såväl skola som socialtjänst har svårt att förstå frågan, och brottsbekämpande myndigheter anser det ligger utanför deras befogenheter då det inte är brottslig verksamhet, konstaterar forskarna. (TT)